Frågor och svar
» Den som inte sedan förr är bekant med tillandning kan ha svårt att greppa vilka regler som gäller. Här följer några frågor och svar. För svaren på frågorna står Nils-Erik Bäckblom, regionchef vid Lantmäteriverket på Åland.
FRÅGA: Jag har köpt en strandtomt på 1980-talet. Har jag då automatiskt också köpt tomtens eventuella tillandning?
Svar: Nej. Hur mycket tillandning det finns beror på när tillandningen i byn dit din tomt hör, senast har skiftats eller har varit del av något heltäckande skifte i byn. Det kan vara på 1800-talet eller till exempel på 1950-talet. Hur stor tillandningen på din tomt är, räknas från senaste skifte, då tillandningen också behandlats.
FRÅGA: Varför tillfaller land som höjs ur havet inte automatiskt den som äger tomten ovanför stranden?
Svar: Vattenområdet är samfällt och ägs av ett antal delägare. Den nya marken tillfaller delägarlaget. I Sverige ser det ut på ett annat sätt, men i Finland är det enligt lagen den eller de som äger vattnet som får landet som stiger upp ur havet eller sjön.
FRÅGA: Om jag som fastighetsägare har del i de samfällda vattnen utanför min tomt och alltså är medlem i vattenområdets delägarlag, äger jag då ”min” tillandning?
Svar: Nej, beroende på hur många medlemmar det finns i delägarlaget äger du bara din lilla del. De andra i delägarlaget äger resten. Så om du vill lösa in din tilllandning betalar du för marken till delägarlaget. Om delägarlaget är konstituerat betalar du överlåtelseskatt på hela summan. Om det inte är det så kan du räkna bort den andel av summan som tillfaller dig själv och bara betala överlåtelseskatt på den resterande delen. Däremot är man inte längre efter den 1.1.2019 skyldig att söka lagfart på inlöst tillandning.
FRÅGA: Vad kostar det att lösa in tillandning?
Svar: Lantmäteriverket, som sköter förrättningen av en tillandning, slår fast priset genom att ta reda på vad gängse värde för en obebyggd tomt på den plats där tillandningen finns, är. Tillandningsvärdet beräknas vara ungefär 40 procent av det gängse värdet. Detta baserar sig på en doktorsavhandling från 1980-talet och har varit vedertagen förrättningspraxis under lång tid. Så om tomten är värd 10 euro per kvadratmeter så är tillandningen värd 4 euro per kvadratmeter. Värdet varierar också beroende på hur fin stranden är. Sumpmark är mindre värt än till exempel klippor. Även strandlängd och planläggning inverkar på värderingen. Själva förrättningen kostar också. Den summan betalas till Lantmäteriverket.
FRÅGA: Är det här ett evigt problem – jag löser in tillandning nu men om 50 eller 100 år kan mina barn eller barnbarn bli tvungna att lösa in ny tillandning?
Svar: Det kan gå så, ja. Det beror på hur stor nettolandhöjningen är. I Österbotten där det är långgrunt och landhöjningen är kraftigare har det hänt att tomtägare blivit tvungna att lösa in ny tillandning trots att det bara gått tjugo år sedan den förra förrättningen.
FRÅGA: Måste jag som tomtägare lösa in tillandning utanför min tomt?
Svar: Om du har gjort stora ändringar på stranden kan de samfällda vattnens delägarlag yrka på det, ja. Kommunen kan också förutsätta att du löser in tillandning om du ansöker om ett bygglov som förutsätter att du äger den aktuella marken.