Hinner och orkar finländarna engagera sig i välfärdsområdesvalet? »
Finlands första välfärdsområdesval kommer att kosta staten minst 17 miljoner euro. På förhand råder ändå oro över att det obekanta valet kommer att få ett lågt valdeltagande.
Tidtabellen är stram, medger valdirektör Arto Jääskeläinen vid Justitieministeriet då mindre än fem månader återstår till Finlands första välfärdsområdesval.
De praktiska arrangemangen är han inte särskilt orolig över eftersom valet kommer att arrangeras väldigt likt övriga nationella val. Inte heller lagparagraferna kring valet oroar eftersom de har funnits med i planeringen sedan regeringen Sipilä började förbereda en vårdreform 2015.
Något han däremot är fundersam över är hur man under den korta tid som återstår ska hinna nå ut till väljarna med budskapet om vad valet går ut på, varför det är viktigt att rösta och vilken makt de invalda kommer att ha.
– Det är en bit som till största delen hänger på partierna och kandidaterna, men jag hoppas verkligen att den biten lyckas. Vi såg ett historiskt lågt valdeltagande i det senaste kommunalvalet, och då talar vi om ett bekant val, säger Jääskeläinen.
VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET ordnas den 23 januari i alla kommuner på fastlandet förutom Helsingfors.
Enligt vårdreformen ska Helsingfors stad fortsättningsvis ha kvar ansvaret för att ordna de egna socialoch hälsovårdstjänsterna, medan ansvaret i de övriga fastlandskommunerna övergår till de nya så kalllade välfärdsområdena.
Totalt bildas 21 välfärdsområden i och med vårdreformen.
Jääskeläinen har jobbat som valdirektör i nästan 20 år. Han säger att det känns konstigt att nu bygga upp ett val där han själv som helsingforsare inte kommer att ha rösträtt.
Den 3 december plockas uppgifterna från rösträttsregistret, vilket innebär att de slutliga listorna över vem som har rösträtt i valet fastställs då. Därefter kommer brev med anmälan om rösträtt att skickas ut till alla röstberättigade under december månad.
– De finländare som via e-tjänsten Suomi.fi meddelat att de vill ha all myndighetsinformation elektroniskt bör notera att även anmälan om rösträtt kommer elektroniskt. Inför kommunalvalet i somras handlade det om 600 000 finländare, säger Jääskeläinen.
Att flera hundra tusen finländare i dag säger nej till papperspost innebär enligt Jääskeläinen besparingar på några tio tusentals euro.
– Om allt fler väljer den vägen i framtiden kommer vi att se märkbara inbesparingar då vi inte längre behöver skriva ut och posta i lika hög grad som tidigare.
ÄVEN OM huvudansvaret för att informera om valet ligger på partierna, bär även ministerierna enligt Jääskeläinen ett visst ansvar.
Justitieministeriet har hand om arrangerande av val i Finland. För att informera om det första välfärdsområdesvalet krävs ändå enligt honom ett samarbete mellan flera ministerier.
Han säger att Justitieministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet möjligen under höstens gång kommer att diskutera om det finns skäl att arrangera en kampanj eller motsvarande åtgärder för att informera finländarna om det obekanta valet, och i förlängningen förhoppningsvis då höja valdeltagandet.
– Social- och hälsovårdsministeriet har sakkunskapen om vårdfrågorna. Finansministeriet är viktigt ur den synvinkeln att kampanjer kräver finansiering.
Om ingen kampanj blir aktuell uppskattar Jääskeläinen att slutsumman för välfärdsområdesvalet kommer att bli omkring 17 miljoner euro. Slutsumman inklusive en kampanj är svår att uppskatta eftersom allt beror på hur omfattande kampanjen blir, men en märkbar prisökning är ändå ett faktum.
I VÅRAS TVINGADES man skjuta upp kommunalvalet på grund av coronaläget. Ingen vet om och hur det osäkra coronaläget kan komma att prägla även välfärdsområdesvalet.
Enligt Jääskeläinen har man ändå lärt sig mycket av kommunalvalet, och de coronaåtgärder som då vidtogs kommer att gälla även i det nu aktuella valet.
– Det blir munskydd, avstånd och möjlighet till röstning utomhus om vädret tillåter det i januari, säger han.
En bit som däremot inte följer med är den förlängda förhandsröstningen, åtminstone inte enligt de nuvarande planerna. Om coronaläget så kräver kan planerna ändå ändras.
– Från kommunalt håll kom väldigt mycket kritik efter kommunalvalet på grund av att förhandsröstningen förlängdes från en till två veckor. Kommunerna upplevde att resurserna var för knappa.
Även en del partier har enligt Jääskeläinen i efterhand yttrat kritik.
– De har ansett att det var svårt och mycket resurskrävande att rikta sin valreklam rätt. De borde ha börjat med kampanjens slutspurt i god tid innan förhandsröstningen inleddes och fortsatt fram till valdagen. Det blir dyrt.
Dessutom lyfter han fram problemet hur medierna ska kunna bevaka kampanjföringen på ett ändamålsenligt vis om en stor del av väljarna har röstat långt innan valdagen.
– Den sista veckan innan valdagen är vanligen fylld av de största mediehusens debatter. Exempelvis då Yles stora valdebatt ordnades hade redan över 60 procent av väljarna röstat, säger Jääskeläinen.
– Det visste vi ju inte då, men vi vet det nu efter att ha sett det slutliga valdeltagandet.