Bristen på vårdare bekymrar
» Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är i ett konstant behov av vårdare. Oroväckande brist på intresse också bland vårdstuderande
Coronapandemin har påverkat branschen hårt och nu görs ansträngningar för att locka fler vårdare.
Trots att vårdyrket är intressant har ett många lämnat branschen för att det blir för tungt och lönen korrelerar fortsättningsvis inte med hur krävande arbetet är. Tuija Lehtikunnas, sjukhusöverskötare
– Behovet av vårdare är stort i hela landet, så också i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Det säger sjukvårdsdistriktets sjukhusöverskötare Tuija Lehtikunnas. Utöver det naturliga personalbortfallet med pensioneringar betalar sjukvårdsbranschen nu också ett dyrt pris för coronapandemin. Enligt Lehtikunnas har antalet vikarier under höstarna alltid varit stort, men nu är situationen på en helt annan nivå. Allt fler vårdare ansöker nu hellre om deltidsarbete på grund av hur tungt arbetet är.
– Jag har tjugo års erfarenhet i branschen och aldrig sett något liknande, säger Lehtikunnas.
ENLIGT SJUKHUSÖVERSKÖTAREN finns det flera orsaker till bortfallet av vårdare, där coronapandemin är en. Vårdarna har ett arbete som har en större bredd än tidigare, där stora resurser går till smittspårning, vaccinering och provtagning.
– Trots att vårdyrket är intressant har ett många lämnat branschen för att det blir för tungt och lönen korrelerar fortsättningsvis inte med hur krävande arbetet är, säger Lehtikunnas.
I EGENTLIGA Finlands sjukvårdsdistrikt har man försökt kringgå vårdarbristen genom ett internt samarbete mellan olika avdelningar. Lehtikunnas vill också här rikta ett stort tack till samtliga vårdarbetare.
– De har varit väldigt tillmötesgående. Det är ändå förståeligt att ingen ständigt orkar byta sjukhus eller avdelning och minimera den lediga tiden i det långa loppet, säger Lehtikunnas.
Möten och diskussioner pågår för att hitta lösningar till problemen. Strategiska förändringar är enligt Lehtikunnas ett måste. Inom regionen kommer ändå vikten av ett starkt samarbete vara oerhört viktigt också framöver.
PÅ KIMITOÖN OCH i Pargas känner man också av problemen. Enligt Kimitoöns ledande läkare Sami Salminen syns behovet av vårdare både på hälsovårdssidan och inom äldrevården. Det har också varit utmanande att hitta vikarier. Salminen liknar situationen vid en balansgång.
– Vi söker konstant efter nya vårdarbetare. Rekryteringen försvåras också på grund av det geografiska läget och tvåspråkigheten, som i synnerhet betonas inom äldrevården, säger Salminen.
Digitala möjligheter har enligt honom möjlighet att underlätta situationen, men det tar ändå inte bort faktumet i att ett visst antal händer hela tiden behövs.
KRAVET PÅ TVÅSPRÅKIGHET inom vårdbranschen är också något som diskuterats i Pargas och en del anser att kraven är för höga. Pargas stads avdelningschef för social- och hälsovård, Miia Lindström poängterar ändå att goda kunskaper i de inhemska språken är ett måste i en tvåspråkig kommun.
– Överlag har vi ändå ett konstant behov av utbildade närvårdare och sjukskötare. En fast tjänst fylls ännu relativt lätt, men vikarier är otroligt svåra att hitta, säger Lindström.
I Pargas är det hemvården som har störst behov av behöriga närvårdare
Vid Yrkeshögskolan Novias sjukskötarlinjen i Åbo har man också märkt av det dalande intresset för vårdbranschen. Detta gäller i synnerhet bland heldagsstuderande.
Linjen har varje år plats för 35 studerande (år 2020 antogs 45 i och med coronapandemin) men sedan 2018 har antalet studerande som väljer vårdstudier som förstaval legat på under en studerande per plats.
Trenden har varit densamma också i andra yrkeshögskolor i Finland, vilket oroar utbildningsledaren Minna Syrjäläinen-Lindberg, trots att det totala antalet sökande till sjukskötarutbildningen inte minskat.
– Vi försöker motarbeta detta genom gemensamma samarbeten med bland annat vårdfacket Tehy och så har vi även startat projekt för att motverka den negativa bilden av yrket, säger Syrjäläinen-Lindberg. just nu, men behov finns också inom övriga äldrevården och hälsovården. Demografin visar också att befolkningen blir allt äldre, medan människor i arbetsför ålder minskar. I längden kommer detta öka på
OCKSÅ HÄLSOVÅRDARE utbildas på samma inriktning och deras antal minskar ändå inte i samma takt. Samma gäller för antalet studerande inom flerformsstudier (tidigare vuxenstudier). Syrjäläinen-Lindberg försöker också se det positiva i dilemmat.
Arbete görs konstant för att få ett stopp på den negativa trenden. Att locka med högre lön är enligt Syrjäläinen-Lindberg en möjlighet att få mer människor in i branschen, men hon lyfter också fram en finsk studie som poängterar att problemen inte ligger exakt där.
– Enligt forskningen ligger orsaken till att många lämnar vårdbranschen i en dålig introduktion. De som påbörjar sina arbeten behöver mer stöd och handledning. Förstås går det inte att dra slutsatser att detta gäller på samtliga arbetsplatser, men det är oavsett något som borde förbättras, säger Syrjäläinen-Lindberg. behovet av vårdare.
– Det har behövts kreativitet för att få allt att fungera, säger Lindström.