Klar arbetsfördelning efterlyses för att förbättra tillgången till aktuella svenskspråkiga läromedel
» Bristen på aktuella finlandssvenska läromedel är ständigt under diskussion. Gun Oker-Blom: grunda ett svenskt läromedelscenter.
– I fem år har jag varit utan ett aktuellt läromedel, säger Pernilla Granlund, läromedelsförfattare och ämneslärare i Borgå.
Granlund deltog som talare vid en tillställning som Finlands svenska lärarförbund (FSL) ordnade på tisdagen. Problematiken som Granlund lyfte fram är ett ständigt återkommande tema. FSL bjöd in sakkunniga för att tillsammans diskutera finlandssvenska läromedel och lärresurser. Lärresurs är ett paraplybegrepp som inbegriper alla slags resurser som främjar lärande.
Gun Oker-Blom presenterade till och med ett konkret förslag på hur aktuella lärresurser ständigt kunde finnas tillgängliga i Svenskfinland. I mars överlämnade hon en rapport till Undervisnings- och kulturministeriet om bland annat den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov.
Utredningen visade bland annat att de svenskspråkiga läromedlen behöver utvecklas.
– Jag föreslår att de statliga myndigheterna i samarbete med övriga aktörer inleder ett lärresursprojekt som tar fram en helhetslösning gällande både struktur och innehåll för att långsiktigt säkra tillgången till högklassiga, svenskspråkiga lärresurser, säger Oker-Blom.
OKER-BLOM KOMMER även med förslag för hur det nya samarbetet kunde byggas upp. Oker-Blom säger att man måste lägga ett helt nytt pussel. Hon föreslår ett system med olika helheter. En av delarna består av producenterna, förlagen, som också i fortsättningen ska ta fram tryckta och digitala läromedel enligt behov.
– En annan del består av ett svenskspråkigt läromedelscenter för den svenskspråkiga utbildningen. I den borde forskningsprojekt, fortbildning och andra uppdrag som stödjer det svenska ingå.
Läromedelscentret skulle också fungera som en utlåningsaktör och hon föreslår även ett svenskt digitalt bibliotek för lärresurser.
Oker-Blom menar att staten då inte längre skulle fungera som en producent av läromedel, utan de medlen skulle i stället riktas till att stödja helhetsmodellen. Enligt henne blir statens främsta uppdrag att grunda det svenska läromedelscentret.
DET ÄR MÅNGA olika aspekter som lyfts fram när svenskspråkiga läromedel i Finland diskuteras. Ofta handlar det om att det inte finns tillräckligt med resurser, att kvaliteten inte är tillräckligt god eller att det svenska materialet sackar efter det finskspråkiga. Dessutom finns det få villiga översättare och det går inte att rätt och slätt använda material som är producerat i Sverige.
I en paneldiskussion framkom det att många andra också i likhet med Oker-Blom efterlyser någon form av koordinering för att åtminstone lösa några av problemen.
Nils Saramo, läromedelschef vid förlaget Schildts & Söderströms, säger att det borde finnas en klarare arbetsfördelning.
– Vad ska förlagen göra, vad ska itföretagen göra och vad ska skolan och lärarna göra? Nu är det så att alla gör lite av allting. Den resursfördelningen är kanske inte helt ändamålsenlig, säger Saramo.
HAN TROR ÄNDÅ att det är viktigt med konkurerande kommersiella företag också i framtiden.
– Konkurrensen som finns mellan företagen skapar kvalitet. Jag tror inte att vi kan få en bidragsbaserad takorganisation som kan driva det här, vilket jag inte heller tror att Oker-Blom menar, säger Saramo.
Fonderna öronmärker årligen sammanlagt cirka 200 000 euro för produktion av svenskspråkiga läromedel. Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner, säger att fonderna vill stödja där behovet är som störst. Enligt Wahlström är man inte alltid helt säker på att det sker i praktiken.
– Ett koordinerande organ som har en helhetssynvinkel och som fonderna kan samarbeta med är något som vi efterlyser, säger Wahlström.