Nils Martola
Docent och kyrkoherde Nils Martola, forskare och lärare i teologi, avled den 26 juli 2021. Vänner, kolleger och elever i två skilda världar – akademin och kyrkan – minns honom med värme och tacksamhet.
De första arbetsåren under 60-talet var Nils lärare i svenska samskolor både i Vasa och i Åbo. Teologie kandidatexamen vid Åbo Akademi avlade han 1968. Han blev prästvigd i Borgå stift 1971. Under de följande trettio åren varierade hans poster, dock för det mesta inom den akademiska världen, med Åbo Akademi som bas.
Man kan alltså säga att Nils Martola gjorde sin första karriär, den akademiska, vid Åbo Akademi där han under många års tid var en uppskattad lärare. Under många år, egentligen en stor del av tiden mellan 1977 och 1995 var han assistent i exegetik, dock tidvis också som heltidsforskare och t.f. professor i gammaltestamentlig exegetik. På den här posten blev han en lärare för många blivande teologer i kyrkans och akademins tjänst, bl.a. som lärare i biblisk hebreiska. Hebreiska språket var en av Nils’ stora kärlekar. Han kryddade ofta sina föreläsningar med minnen från sin vistelse vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem under läsåret 1974–75. Han var allmänt uppskattad som en av vårt lands ledande sakkunniga i judaistik.
1980 avlade han licentiatexamen i teologi och 1984 försvarade han sin doktorsavhandling Capture and liberation: A study in the composition of the first book of Maccabees (Acta Academiae Aboensis) vid Teologiska fakulteten. Samma år utkom Judiska texter 1: Judiska texter i svensk översättning (Religionsvetenskapliga skrifter nr. 6). I den översatte Martola bl.a. påskhaggadan, den judiska påskberättelsen som i judiska familjer läses vid påskmåltiden och som återger den från 2:a Moseboken bekanta berättelsen om uttåget ur Egypten. Den här översättningen utgjorde grunden till följande bok som kom ut 1988 med titeln Kommentar till påskhaggadan (Religionsvetenskapliga skrifter, nr. 16). Kommentaren blev den första i sitt slag på nordiska språk. Båda böckerna var i aktivt bruk som kursböcker vid teologiska fakulteten. Fortfarande utgör Kommentaren till påskhaggadan en viktig källa i kursen Judisk liturgi. Som bäst har en graduskribent den på sitt bord som källmaterial.
Under de år då tidskriften Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies hade sin redaktion i Åbo, var Nils en central figur i tidskriften. Vid sidan av redaktionsarbetet publicerade han också aktivt. Praktiskt taget varje nummer innehöll en eller flera bokrecensioner skrivna av honom. Tidvis kom det ut till och med två artiklar av Nils i ett och samma nummer. Dubbelnumret år 1994 (vol. 15, nr. 1–2) med två artiklar – från helt olika områden dessutom – vittnar om hans mångsidiga kunnande. Amalek i halakhan behandlade den traditionella judiska lagen angående den bibliska ärkefiendefiguren Amaleks ättlingar. Den andra artikeln, A Swedish notice from the middle of the 18th century on the Jews of New York fokuserade på botanisten Pehr Kalms resedagboksanteckningar från New York som dokumenterar hans iakttagelser av stadens judar.
Nils Martola var en bibliofil. Hans privata bibliotek, vars huvudpart utgjordes av judaistik, var antagligen den största privata judaistiska samlingen i vårt land – och i den ingick flera sällsynta band, säkert unika exemplar på dessa breddgrader. Efter att han under sina sista år donerade hundratals böcker till teologiska boksamlingar vid Åbo Akademi, har hans ex libris (som tecknar en bokhög med mustasch och glasögon!) som prydde alla hans böcker blivit bekant också för sådana som inte kände honom personligen. De små anteckningarna i marginalerna som korrigerar skrivfel, t.o.m. mikroskopiska accentfel i grekiskan och vokalfel i hebreiskan, vittnar om en noggrannhet som fick många av oss att kippa efter andan.
Samma forskares minutiösa och systematiska noggrannhet fortsatte att prägla Nils’ arbete i Karis där han gjorde sin andra karriär. Då det exegetiska graduseminariet från Åbo en gång besökte Karis prästgård fick de unga teologerna en demonstration i hur en teolog som bär med sig de bästa lärdomarna från akademin förbereder sin predikan. Vi fick se Nils’ papper och anteckningar över den kommande söndagens gammaltestamentliga text. Predikotexten var försedd med olika färger som var ett resultat av en grammatikalisk analys av den hebreiska grundtexten och visade huvud- och bisatsernas rytm. På detta sätt kunde predikanten nå sådana djupa insikter om författarens budskap att han med gott samvete kunde kliva i predikstolen och förmedla detta budskap till församlingen.
Efter sina många år i akademins tjänst blev han först församlingspastor i Åbo Svenska församling 1997 och följande år kyrkoherde i Karis. Åren 2004–2006 var Nils Martola prästassessor vid Borgå domkapitel.
Nils Martola sörjs av hustrun Yngvill och dottern Jutta med familj.