De sektorer som drabbats hårdast av coronakrisen har långt kvar
» Enligt Finlands Bank håller den globala ekonomin på att återhämta sig från pandemin. – Trots att Finlands situation har blivit bättre finns osäkerheten kvar i ekonomin på grund av pandemins globala utveckling, säger Olli Rehn, chefdirektör på Finlands Bank.
Finlands ekonomi växer snabbare än väntat och orsaken är bland annat att diverse coronarestriktioner har avskaffats och att vaccinationsgraden ökat, enligt Finlands Bank.
– Detaljhandeln har fortsatt att växa kraftigt, och efterfrågan på tjänster har också ökat. I vissa av de sektorer som drabbats hårdast av coronakrisen, som till exempel evenemangssektorn och transporttjänsterna, dröjer det dock fortfarande länge innan de har återhämtat sig, säger Olli Rehn, chefdirektör på Finlands Bank.
REHN BETONADE även att trots att 57 procent av befolkningen i Finland är fullt vaccinerade är motsvarande siffra i Afrika är strax över 3 procent. Globalt sett är vaccinationstäckningen endast cirka 30 procent.
– Utöver Finlands egen situation upprätthålls osäkerheten i ekonomin av pandemins globala utveckling, särskilt i utvecklingsländer där vaccinationerna har gått långsamt, säger Rehn.
DEN BRANTA ekonomiska nedgången som uppstod till följd av pandemin övergår i år i ett brant uppsving.
I april–juni i år, jämfört med ett år tidigare, ökade tillväxten med 7,4 procent och Finlands bruttonationalprodukt har redan nått samma nivå som före krisen.
– Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är kraftig nu, men det behövs fortfarande finanspolitisk stimulans. Flaskhalsar i produktionen i kombination med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i utvecklingsländerna kastar dock en skugga över utsikterna, säger Rehn.
ENLIGT FINLANDS Bank har kraftiga penningpolitiska och offentliga åtgärder på längre sikt minskat de ekonomiska skadorna som pandemin ställt till med. Penningpolitiken har enligt banken till exempel bidragit till att finansieringsvillkoren alltjämt hållits lätta.
De lätta finansieringsvillkoren har i kombination med offentliga stödåtgärder underlättat tillgången på kredit för både företag och hushåll.
Enligt Finlands Bank är ökningen i den offentliga skuldsättningen därför högre än den brukar vara under kriser.
DEN STIGANDE inflationen i euroländerna under 2021 kan bland annat förklaras av att priset på råvaror ökat och att det uppstått flakshalsar inom produktionen. Enligt banken är detta faktorer som man bedömer att kan få inflationen att stiga temporärt.
Den outnyttjade kapaciteten i ekonomin och ett måttligt lönetryck dämpar dock på medellång sikt inflationen i euroområdet.
ENLIGT EUROPEISKA centralbankens (ECB) nya strategi upprätthålls prisstabiliteten bäst genom att man strävar efter en symmetrisk inflation på 2 procent på medellång sikt. Det tidigare målet var att hålla inflationen knappt under två procent.
Symmetri innebär i praktiken att inflationen på kort sikt kan få överstiga två procent, även om avvikelser till båda håll är oönskade.
– Den nya strategin förankrar inflationsförväntningarna vid målet kraftigare än tidigare och bidrar till att se till att ekonomin inte permanent ska fastna i en för låg inflation, säger Rehn.
PÅ SITT sammanträde i september beslöt ECB-rådet att inte ändra på sina penningpolitiska åtgärder. Rådet ansåg dock att det går att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor genom att minska takten på de värdepappersköp som görs med anledning av pandemin.
– Fastän en räntehöjning ännu inte är i sikte, kommer den att någon dag bli verklighet. Detta bör alla euroländerna ta hänsyn till i hanteringen av sina offentliga finanser, säger Rehn.
ENLIGT REHN har kraftiga offentliga åtgärder varit motiverade för att bekämpa konsekvenserna av pandemin. Euroländernas höga skuldsättning urholkar dock samtidigt förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt. ECB:s nya strategi har kraftigt anpassat den penningpolitiska hållningen.
– Det är penningpolitikens uppgift att bidra till gynnsamma finansieringsvillkor under en tillräckligt lång tid så att den ekonomiska återhämtningen ska kunna fortsätta, säger Rehn.