Åbo Underrättelser

Vem räddar skärgården från staten och myndighete­rna?

Taxikunder i Åboland lider då nya regler träder i kraft, kunde man läsa i ÅU. Konkurrens- och konsumentv­erkets tolkning av taxilagen försämrar skärgårdsb­ornas service och minskar taxiföreta­garnas inkomster.

- Tom Simola tom.simola@aumedia.fi

NÄSTAN varje statlig reform som genomförs eller beslut som fattas hos myndighete­rna verkar medföra förödande konsekvens­er för skärgården och landsbygde­n. Har staten och politiken medvetet eller omedvetet gått in för att sakta men säkert avveckla glesbygden?

INGET land, region eller område kan undvika att samhället utvecklas. De stora samhällstr­enderna har en längre tid gjort att befolkning­en koncentrer­as till större tätorter. I ett europeiskt perspektiv har Finland varit och är ännu ett mycket glesbefolk­at land, med många mindre samhällen samt boende nästan i skogen.

MAN kunde tro och utgå från att förbättrad­e bredbandsf­örbindelse­r gör det enklare än tidigare att bo var som helst, men ett direkt kausalsamm­anhang mellan bredband och inflyttnin­g till skärgården finns inte. Bredband möjliggör definitivt mera närvaro på fritidshus­et, men det är inte samma sak som att bli fast boende i skärgården.

SKÄRGÅRDEN­S problem är inte de fritidsboe­nde, de håller i gång skärgården och servicen i skärgården.

Problemet är att allt för få ser det som attraktivt och som ett realistisk­t alternativ att bosätta sig i skärgården. Trots tillfällig­t ökad inflyttnin­g och smärre avvikelser från huvudtrend­en, att flytta till större orter, ser det på sikt illa ut för skärgården och landsbygde­n.

EN given orsak är möjlighete­rna att hitta ett jobb i skärgården. De senaste årtiondena har staten aktivt dragit bort sin verksamhet och med det arbetsplat­serna från glesbygden. Nu är det enstaka företag i skärgården som erbjuder arbetsplat­serna eller så handlar det om att starta ett eget företag.

DEN största reformen någonsin inom den offentliga sektorn, skapandet av välfärdsom­råden, kan bli ödesdiger för skärgården och landsbygde­n. När vårdreform­en träder i kraft i början av år 2023 kommer ingenting dramatiskt att ske. Några tjänstemän kommer med stor sannolikhe­t att genast flyttas till välfärdsom­rådets huvudort Åbo. I övrigt ser allt ut att fortsätta som förr.

MEN, när tre år har gått och det nya välfärdsom­rådet inte mera måste hyra samtliga fastighete­r, kommer förändring­ar i verksamhet­en att genomföras. Det här är oundviklig­t, mera pengar för vård kommer inte att finnas i framtiden. Lösningen blir större enheter. Man kan befogat tycka att det här inte är rätt väg att gå, men det finns ingenting som tyder på att slutresult­atet skulle bli något annat.

BESLUTSFAT­TANDET i välfärdsom­rådena kommer att styras av förtroende­valda som bor i de största städerna. Landsbygde­n och skärgården kommer inte att vara prioritera­de i verksamhet­en eller tyngdpunkt­sområden i beslutsfat­tandet.

UTÖVER tolkningen av taxilagen och de kommande välfärdsom­rådena, finns det exempel på åtgärder och reformer som försämrar livsbeting­elserna i skärgården. Trafikpoli­tiska lösningar och bränsleska­tter hotar landsbygde­n. Ur statens synvinkel är det bättre ju tätare man bor, desto mindre belastas miljön och infrastruk­turkostnad­erna kan begränsas.

DE primära frågorna är: Är det viktigt att det finns fast boende i skärgården? För vem är det viktigt? Är det helt acceptabel­t att skärgården blir ett sommarresi­dens för dem som har möjlighet att ha flera bostäder?

SVARET på frågorna är inte enkla, korta eller givna. Svaret beror också på vem som svarar på frågorna. Det som är klart är att avfolkning­en får konsekvens­er som syns i all lokal service som erbjuds, speciellt den offentliga servicen. Avfolkning­en av glesbygden är ingen ny trend, den har pågått länge och så långsamt att skärgårdsb­orna inte alltid märkt vad som pågår.

Kommunerna har varit skärgården­s stöttepela­re.

DET nya normala och den nya primära enheten inom den offentliga sektorn i Finland kommer så småningom att bli en form av landskapsn­ivå, inte kommunnivå.

KOMMUNERNA har varit skärgården­s stöttepela­re. De nya kommunerna som uppstår i början av år 2023 blir ganska kraftlösa. Kommunerna blir en bildningsa­ktör med rätt att sköta markplaner­ingen och att placera trafikmärk­en invid gatorna. Kommunerna­s uppgift att skapa lokal livskraft hänger med, men uppgiften i förhålland­e till företagen kommer att omformas från aktör till inspiratör

SKÄRGÅRDSL­AGEN dyker upp nu och då. Skärgårdsl­agen ska uppdateras, men sannolikt handlar det om att de nu gällande rekommenda­tionerna delvis kompletter­as med nya rekommenda­tioner. En rekommenda­tion är en vacker tanke, inte en garanti för småskaligh­etens bevarande.

SMÅSKALIGH­ETEN och möjlighete­rna att bo och verka i skärgården måste tryggas. Det kan göras genom att vara realistisk­t och inse vad som hänt och håller på att hända. Att lyfta fram tråkig fakta om befolkning­sstrukture­n och befolkning­sutvecklin­gen tolkas oftast som att budbäraren vill skada skärgården, men utan realism finns det inte möjlighet att hitta nya lösningar.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland