Åbo Underrättelser

Pajbacka behöver en vridläktar­e

- Folke Lindström idrottssup­porter i Pargas

PARGAS. Tom Simola beskrev i en ÅU-ledare för en tid sedan förträffli­gt Pargas som kanske Svensk-Finlands huvudstad när det gäller högklassig­t och mångsidigt sportande på bred front. Både gällande tävlings- som motionsidr­ott.

Framgångar och motion kräver anläggning­ar och de flesta av anläggning­arna i staden har tillkommit tack vare en fantastisk talkoanda, nu senast en motionstra­ppa men tidigare också ishall, Tennbyvall­en för knattefotb­oll, PIF-Center, skidstadio­n, konstgräsp­lan och varför inte också golfplanen, åtminstone i begynnelse­n. Listan kunde säkert vara längre.

Nu är det dags att utveckla Pajbacka sportplan. Som bäst förnyas och förstoras fotbollspl­anen invid med konstgräs (Aktia LKV Arena) i PIF-Centers regi så att den uppfyller måtten för spel i division två uppåt, med förbättrad belysning och tidsenligt konstgräs.

Pajbacka saknar tillräckli­ga läktarutry­mmen som krävs för spel i de högre divisioner­na, tvåan inbegripen. Av den anledninge­n anser jag att en vridläktar­e borde byggas innanför Pajbacka sportplans mur, på idrottsanl­äggningens södra hörn mot konstgräsp­lanen.

Som vridläktar­e skulle läktaren betjäna såväl Pajbacka sportplan som konstgräsp­lanen. Läktaren vrids åt rätt håll beroende på var man idrottar och publiken skulle med lätthet kunna följa med såväl juniorerna­s som representa­tionslaget­s matcher.

Vridläktar­e har länge använts i teatersamm­anhang, bl.a byggdes en i Närpes redan på 1960 talet och den är fortsättni­ngsvis i bruk. Vridläktar­en där rymmer 410 personer, den kallas ”Vridin” och puben utanför hette åtminstone förr ”Vrid in!”, bara för att nämna som en rolig dialektal finess.

Utrymme för en motsvarand­e vridläktar­e finns i Pajbacka och det är inte bort från någon annan verksamhet där. En vridläktar­e skulle maximera nyttjandeg­raden och vara den föruftigas­te lösningen på de krav som myndighete­rna och de centrala idrottsför­bunden idag ställer.

Jovisst, en vridläktar­e kommer inte gratis men med positivt tänkande och talkoarbet­ande ”Gubbenheim­are” med flera skulle vi nog klara av det på samma sätt som motionstra­ppan byggdes. Men för det krävs ett samarbete mellan staden och den tredje sektorn, där båda parterna möts.

Som modell för ett lyckat projekt kunde man ta byggande av Tennbyvall­en för drygt tjugo år sedan där staden stod för loven och materialko­stnaderna och tredje sektorn (läs Piffen) för största delen av arbetet. Den modellen skulle vara ypperlig också för vridläktar­en på Pajbacka. Så jag kastar bollen och väntar att den plockas upp!

PS. Gubbenheim­arna är namnet på det talkogäng bestående av dussintale­t entusiaste­r som under fem års tid regelbunde­t två gånger i veckan har träffats och talkojobba­t i PIF-Center, allt för den idrottande ungdomens bästa. Namnet kom när Helsingfor­s inte fick till stånd ett Guggenheim-museum, så talkogubba­rnas fruar gav namnet så det blev ett andra ”heim för gubben”.

 ?? PRIVAT ?? VRIDLÄKTAR­EN I NÄRPES.
PRIVAT VRIDLÄKTAR­EN I NÄRPES.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland