En bedårande finsk film – genialisk i sin enkelhet
FILMEN. Juho Kuosmanen för Aki Kaurismäkis kärlek till den lilla människan, människan, vidare och med samma humor om än i doften av vodka och saltgurka den här gången. Filmen ”Hytti nro 6” blev tilldelad ett av filmvärldens mest prestigefyllda pris i år; Grand Prix i Cannes!
En liten film med stort hjärta. En fri tolkning av boken med samma namn av Rosa Liksom (Finlandiapriset 2011).
EN TÅGKUPÉ, två resenärer. Och en allsmäktig, fast sympatisk, tågvärdinna. En utflykt någonstans vid St Petersburg plus Murmansk och Ishavet.
En film med fenomenala skådespelare. Med en regissör som har filmen och bildberättandet i ryggmärgen (tidigare bevis därpå: ”Hymyilevä mies”). En regissör som får fotografen att göra underverk.
En skådespelare, också en så begåvad som Seidi Haarla, behöver regi för att med anletet enbart kunna uttrycka – allt. Hjärtesorg, vänskap, förtroende, hopplöshet, misstro, ensamhet, vänlighet, tacksamhet. Längtan.
Tågresenärer Laura och Ljoha; deras själ växer inför våra ögon. Och vi är bättre människor, och på gott humör, efter att ha sett ”Hytti nro 6”! Ett mästerverk i genren minimalism. (Tidsangivelser: namnet på staden St Petersburg. Men att filmen ”Titanic” omnämns, är det en vits eller är det faktiskt efter 1997?).
LAURA ÄR finsk arkeologistuderande i Moskva. Hon trivs med vänner i fina lägenheter med högt i tak. Hon och hennes väninna, hennes käraste ska åka till Murmansk för att med egna ögon beskåda uråldriga hällristning.
För att få perspektiv på varifrån de kommer och vart de är på väg; historia. Av en anledning åker Laura per nattåg ensam. I kupé nummer sex får hon sällskap av Ljoha, en vodka och saltgurka intagande gruvarbetare som arbetar för pengarnas skull. Som blir berusad, ful i mun och aggressiv.
Och med honom ska Laura sova i samma kupé! Vem kan man lita på? Vem är vän på riktigt? Får Laura tid att tänka på, efter samtal till Moskva.
I romantiska komedier placeras två som inte tål varandra i samma hytt, och sedan, ja, skavande mot varandra blir de tu ett. Något ditåt sker med Laura och Ljoha i filmen som ju är en roadmovie. Eller? Hur som helst, Kuosmanen och Haarla gör oss gott.