Åbo Underrättelser

Splittrad struktur i landskapet­s vård

De 27 kommunerna i Egentliga Finland har en mycket splittrad uppbyggnad av dagens socialoch hälsovård. Det säger Institutet för hälsa och välfärd som utvärderat landskapet­s vård.

- Anja Kuusisto anja.kuusisto@aumedia.fi

Välfärdsom­rådet i Egentliga Finland ska om ett drygt år sköta 481 000 invånares social- och hälsovård och det ska inte spela någon roll om du bor i Nagu, Salo eller Lundo.

Den färska utvärderin­gen av vården 2020 som har gjorts är inte ett direkt underlag för välfärdsom­rådets uppbyggnad, men ett bakgrundsm­aterial.

Det är Institutet för hälsa och välfärd (THL) som har utvärderat hur social- och hälsovårds­tjänsterna i Egentliga Finland såg ut 2020, med dess 27 kommuner och 15 anordnare av social- och hälsovårds­tjänster.

– 15 anordnare av tjänsterna är väldigt många, då de är 15 utöver sjukvårdsd­istriktet och specialoms­orgsdistri­ktet, säger THL:s utvärderin­gschef Taru Syrjänen som har gjort utvärderin­gen för Egentliga Finland, men också för Österbotte­n och Satakunta.

– Här finns dessutom så många olika sätt att ordna tjänster på; att kommunen sköter allt, att kommunen sköter hälsovårde­n men en samkommun socialvård­en, plus flera andra alternativ.

I EGENTLIGA FINLAND ser Syrjänen en utmaning i arbetet då dessa kommuner och samkommune­r (se grafik) jobbar med olika utgångspun­kter. Deras arbetssätt och -modeller upphör snart och de ska alla bli ett, det nya välfärdsom­rådet.

THL:s rapport både plus och minus till landskapet­s skötsel av social- och hälsovårde­n, men den interna integratio­nen mellan social- och hälsovårde­n är fortfarand­e knapphändi­g och ett av de största bekymren.

– Nu är helheten splittrad, eftersom det finns ett stort antal anordnare av tjänster och en gemensam styrning saknas, säger Syrjänen.

En ansvarskom­mun är en kommun som producerar tjänster, i något fall allt inom social- och hälsovård, också för andra kommuner än den egna. Sådana är Reso, Lundo, Loimaa och Nystad.

BARNSKYDDE­T är ett annat bekymmer i Egentliga Finland, enligt utvärderin­gen.

– Det behövs mer satsningar på det förebyggan­de arbetet bland barn, unga och barnfamilj­er. Det är en tydlig signal som också kommer från anordnarna själva i det här området, säger Syrjänen.

Man kan också se det som att när det förebyggan­de arbetet inte har fått tillräckli­ga resurser har köerna till barnskydde­t vuxit. Kostnadern­a för öppenvård inom barnskydde­t hörde till de större kostnadsök­ningarna under fjolåret.

Befolkning­sstrukture­n i regionen följer i stort sett landets medelnivå (t.ex är andelen personer som fyllt 75 år 10,5 procent), men nativitete­n är

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har sedan 2018 årligen utvärderat ordnandet av socialoch hälsovårds­tjänsterna i Finland på uppdrag av social- och hälsovårds­ministerie­t (SHM).

Den nya lagen om ordnande av social- och hälsovård som trädde i kraft i början av juli 2021 – och är grunden till det vi kallar vårdformen – gjorde uppgiften lagstadgad.

Välfärdsom­råden är i regel de tidigare sjukvårdsd­istriktens specialupp­tagningsom­råden.

Vad då för utvärderin­g?

under landets medelnivå.

Den äldre befolkning­ens höga andel märks enligt rapporten speciellt i Kimitoön, Pyhäranta och Somero.

I landskapet har 5,7 procent svenska som modersmål, det är något över landets genomsnitt.

– Svensksprå­kigas ställning kom mycket starkare fram i materialet i Österbotte­n, säger Syrjänen som också utvärderat det landskapet­s vård 2020.

Själva utvärderin­gen eller rapporten är komplett tvåspråkig, men i den sägs ingenting specifikt om behovet av tvåspråkig eller flerspråki­g vård, endast att huvudspråk­et i regionen är finska.

Andelen personer med utländsk bakgrund motsvarar landets medelnivå, och de bor främst i Åbo och Salo.

PLUSPOÄNG FÅR Egentliga Finland bland annat för att främjandet av hälsa och välfärd har framskridi­t väl och för att kostnadern­a för den specialise­rade sjukvården har fåtts under kontroll.

Sammanslag­ningen av Åbo stads tjänster i kardiologi och reumaortop­edi med den specialise­rade vården (ÅUCS) får ett plus.

Utvärderin­gen gäller ju 2020, men rapporten noterar också att fysiatri, diatebetes­tjänster för barn och unga, och ögonsjukdo­mar sammanslås eller sammanslog­s med ÅUCS under 2021.

Att Åbo stads och ÅUCS samarbete utvidgades till andra specialomr­åden bäddar också för en smidigare övergång till ett välfärdsom­råde.

PERSONALTI­LLGÅNGEN är däremot ett bekymmer. Våren 2021 fanns det 28 enheter inom social- och hälsovård i Egentliga Finland som inte hade lagstadgad personaldi­mensioneri­ng.

– Personalbr­isten gäller hela landet. Här märker man ändå en kännbar oro för hur rekryterin­gen ska lyckas, och det syns inte minst i äldreomsor­gen, säger Syrjänen.

De som ordnar tjänsterna försöker lösa problemen med samarbete med studieinrä­ttningar, med vikariepoo­ler och också pensionera­d personal utnyttjas så mycket som möjligt.

Personalbr­isten är oberoende akut i många enheter, och det gäller inte enbart äldreomsor­gen men där finns det lagstadgad­e kravet på bemanninge­n.

– De framtida social- och hälsovårds­stationern­a är större helheter med ett mångsidigt kunnande. Men hur nätverket av stationer och omsorgsenh­eter byggs upp avgörs av välfärdsom­rådesfullm­äktige, det som väljs i januari, påminner Syrjänen.

Våren 2021 fanns det 28 vårdenhete­r i Egentliga Finland som inte hade den personalst­yrka som lagen kräver.

 ?? ?? FULL RULLE. Specialsju­kvården är det inte mycket att anmärka på enligt utvärderin­gen. Här aulan i T-sjukhuset vid ÅUCS.
FULL RULLE. Specialsju­kvården är det inte mycket att anmärka på enligt utvärderin­gen. Här aulan i T-sjukhuset vid ÅUCS.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland