Konkurrenskraftiga löner driver utvecklingen
LÖNER. Förra veckan godkändes nya kollektivavtal inom kommunala sektorn. Avtalen inkluderar ett femårigt löneprogram.
Sjukvårdarna har ännu inte undertecknat nya avtal, de fortsätter sina förhandlingar.
Under vårens förhandlingar upplever vi att den offentliga diskussionen främst fokuserat på att jämföra lönenivåer i olika branscher.
Fackförbunden har framställts som avundsjuka organisationer vars huvudsakliga uppgift är att se till att övriga branscher inte får bättre avtal än den egna branschen.
Som intressebevakare för ingenjörer är det för oss irrelevant om exempelvis sjukvårdarnas löneförhöjningar överskrider de löneförhöjningar som förhandlats fram för ingenjörer.
Fokus för oss ligger på att förbättra arbetsvillkoren för de egna medlemmarna och förhandla fram konkurrenskraftiga löner till dem.
Konkurrenskraftiga betyder i detta fall att lönerna ska ligga på en nivå som gör ingenjörsjobb i Finland attraktiva för såväl finländska som utländska ingenjörer.
Finlands konkurrenskraft ska inte grunda sig på låga löner inom teknikbranscherna utan på högteknologiskt kunnande.
Konkurrenskraftiga löner driver utvecklingen framåt då man tvingas göra saker bättre, inte nödvändigtvis billigare.
Ingenjörslönerna i Finland ligger ordentligt under medeltalet för jämförelsebara länder i Europa och är lägst i Norden.
I Danmark är ingenjörslönerna exempelvis 80 procent högre än i Finland och medellönen för ingenjörer i Sverige är också betydligt högre än medellönen i Finland.
För oss är det inget problem att vissa branscher eller personalgrupper ibland får högre löneförhöjningar än ingenjörer.
De förtjänar sin lön.
För Finland är det däremot ett stort problem ifall ingenjörslönerna inte ligger på en konkurrenskraftig nivå.
Det leder till kunskapsflykt från landet och därmed minskar möjligheten att utveckla högteknologiska produkter och tjänster.
Det är förödande, inte bara för den finländska industrin.
För samhället är de ekonomiska konsekvenserna av kunskapsflykt inom teknikbranscherna betydligt större än offentliga sektorns löneprogram.
Diskussionen om detta lyser tyvärr oftast med sin frånvaro och uttrycket konkurrenskraftiga löner används på ett missvisande sätt om man hänvisar till att lönerna ska vara lägre än i jämförbara länder.
DIFF-Ingenjörerna i Finland
Finlands konkurrenskraft ska inte grunda sig på låga löner inom teknikbranscherna utan på högteknologiskt kunnande.