Åbo Underrättelser

Nya produkter av trä måste utvecklas i Finland

» Skogarnas oväntat dåliga växttakt och sanktioner­na mot Ryssland slår mot skogsindus­trin.

- Patrik Schauman Svenska Yle nyheter@aumedia.fi

Både Finland och skogsindus­trin kan snart behöva nya högförädla­de produkter från skogen. Problemet är att sådana produkter inte skapas i en handvändni­ng.

Jakob Donner-Amnell som forskar i skogsindus­tri vid Östra Finlands universite­t säger att både sanktioner­na mot Ryssland och den dåliga skogsväxte­n i Finland ökar pressen på sektorn.

– Möjlighete­n att man fortsätter som förut när det gäller skogsanvän­dningen och skogsindus­trin tror jag inte att existerar.

ORSAKEN till att virkesimpo­rten från Ryssland har avstannat är sanktioner­na på grund av kriget i Ukraina.

Virkesutta­get från skogarna i Finland hotas av att det har visat sig att skogarna inte växer så mycket som man har trott.

– Skogarna och marken binder ganska mycket koldioxid. Nu har det visat sig att vi har svårt att nå de klimatmål vi själva har ställt upp och våra löften till EU. Tillväxten är inte är så stor som man har trott och användning­en har ökat, säger Jakob Donner-Amnell.

FINLAND HAR inte på länge fått in skattepeng­ar från skogsindus­trin på samma sätt som under pappersind­ustrins glansdagar.

Orsaken är att den cellulosam­assa som produceras i Finland nuförtiden exporteras utomlands i stället för att förädlas till färdiga produkter i hemlandet.

Cellulosam­assa är en kompakt produkt som är billigare att frakta än mera luftiga slutproduk­ter såsom hygienarti­klar och förpacknin­gskartong. Ofta sker tillverkni­ngen av själva slutproduk­ten närmare konsumente­rna i andra länder.

Staten har därför i över tjugo år försökt sporra skogsindus­trin att utveckla nya träbaserad­e produkter som kunde tillverkas i Finland.

PÅ OLIKA JIPPON har det verkat som om statens ansträngni­ngar har burit frukt. Skogsindus­trin har talat om biobränsle­n och till och med kunnat visa upp hur en bilkaross kan tillverkas av råvaror från skogen.

Men i praktiken har vi inte sett några stora volymer av produkter som kunde sysselsätt­a finländare och skapa arbetsplat­ser på samma sätt som pappersind­ustrin brukade göra.

Jakob Donner-Amnell säger att skogsindus­trin nu måste avverka mera skog än förr för att få motsvarand­e omsättning som under tryckpappr­ets glansdagar.

– På det sättet har vi gått åt fel håll. Ska vi verkligen bygga vår ekonomi på en modell att använda skogen som inte ger värst mycket förädlings­värde utan bygger på stora volymer och ett för stort virkesutta­g? Borde vi inte titta framåt både när det gäller skogsanvän­dningen och ekonomin på det sättet att vi lägger tyngdpunkt­en mera på att få fram högre värde och mindre materialan­vändning än tvärtom?

PÅ SKOGSINDUS­TRINS centralorg­anisation Skogsindus­trin r.f. håller Jyrki Peisa inte med Jakob Donner-Amnell.

Han är tillförord­nad verkställa­nde direktör på Skogsindus­trin tills nyutnämnda Paula Lehtomäki tillträder i september.

– Skogsindus­trin har kraftigt riktat satsningar på forskning och utveckling av helt nya produkter. Det är normalt att det tar sin tid innan helt nya produkter är mogna för marknaden och massproduk­tion. Men vi närmar oss hela tiden det ögonblicke­t då den tillverkan­de industrin börjar investera i produktion­sanläggnin­gar.

DESSUTOM KAN Peisa räkna upp en del nya produkter som redan tillverkas.

– Skogsbolag­en tillverkar redan produkter som kan ersätta plast. Till exempel finns det vanlig plastfolie som är tillverkad av trä. Också biobränsle­na har nog en roll i att minska utsläppen från trafiken. Också när det gäller textiler har vi redan pilotanläg­gningar i Finland som kanske når ända ut på marknaden.

Han tycker också att det är fel att kritisera cellulosat­illverknin­gen.

– Det är en nödvändig process. Den skiljer träets olika beståndsde­lar från varandra och det är av dem man kan tillverka nya produkter.

– Det här är inte en fråga om att välja mellan cellulosa och andra investerin­gar. Vi behöver investerin­gar i båda. Därför har vi kört ner gammal cellulosat­illverknin­g och ersatt den med nya resurssnål­a bättre cellulosap­rocesser.

BÅDE Stora Enso och UPM säljer båda lignin som används som ersättning för fossilbase­rade råvaror i lim. Lignin är en biprodukt som uppkommer vid cellulosat­illverknin­gen.

Jakob Donner-Amnell säger att Stora Enso har ett ambitiöst projekt att försöka ersätta grafit som bygger på kol med lignin i batterier.

– Om det lyckas kunde det bli en stor sak. Men det är inte alls säkert att det går så.

Han påpekar att de produkter som i dag säljer bra är gamla.

– Det handlar om kartong, cellulosam­assa och sågvara. När det gäller nya produkter som biodrivmed­el, biokemikal­ier, textiler eller skogsprodu­kter som ersätter plast är volymerna ännu mycket små.

JYRKI PEISA tycker inte kritiken är

befogad.

– De finländska och svenska skogsbolag­en satsar mest på forskning

och utveckling inom sin bransch, och man har ökat satsningar­na hela tiden.

Enligt Peisa har satsningar­na på forskning, utveckling och innovation­er ökat med 40 procent under de senaste två åren. Det handlar om 450 miljoner per år.

Samtidigt betonar han ändå att vi inte kommer att se stora investerin­gar i produktion innan bolagen ser en äkta efterfråga­n och innan de kan tillverka produktern­a till ett sådant pris att konsumente­rna faktiskt köper dem.

– Det är normalt att det tar sin tid innan helt nya produkter är mogna för marknaden och massproduk­tion.

JAKOB Donner-Amnell anser ändå att både företagen och politikern­a har ett ansvar för att förbättra förädlinge­n av skogsprodu­kter.

– Man har inte använt tillräckli­ga instrument och reglering för att få marknaden att växa i EU. Man har varken i EU eller i världen varit redo att sanktioner­a produktion­en av plast eller textilier så att den oekologisk­a produktion­en skulle bli dyr eller omöjlig att använda i nuvarande volymer. Därför har den inte ersatts med något förnybart.

Lite överraskan­de är Jyrki Peisa inte värst intressera­d av all den offentliga hjälp som Jakob DonnerAmne­ll visionerar.

– Utsläppsrä­tter är en sak, men det att man skulle börja lagstifta om enskilda produkters egenskaper är tekniskt mycket svårt. Det förutsätte­r att den offentliga sektorns tjänstemän borde känna till alla produkters egenskaper och kunna väga dem mot varandra så att de kan skapa detaljerad­e regler för marknaden.

– De offentliga bestämmels­erna ändras hela tiden. Man står på stadigare grund om konsumente­rna tycker att produkten är intressant och man klarar av att producera den till ett pris som intressera­r konsumente­rna.

JAKOB Donner-Amnell tycker skogsindus­trin kunde vara mera öppen för att utveckla samarbeten med andra branscher.

– Om man vill ersätta andra branschers problemati­ska produkter borde det inte bara göras genom konkurrens utan i viss mån genom samarbete med dessa branscher. Skogsbolag­en har till stor del velat hålla sig inom sin egen sfär. Det kommer inte att räcka till framöver. Man måste också förhandla med andra branscher och se vad som är vettigt och hur man ska fördela vinster och risker.

– Kanske utveckling­en kan få fart via en kris på grund av till exempel stigande virkes- eller energikost­nader. Det är kanske först då som skogsindus­trin börjar sätta manken till när det gäller de utmaningar som den tycks ha framför sig.

FÖR FINLAND som land skulle det vara viktigt att skogsindus­trins framtida produkter i så hög grad som möjligt skulle tillverkas i Finland. Det är bara då vi kan få flera arbetsplat­ser och högre skatteintä­kter.

Men Jyrki Peisa påpekar att det att de finska och svenska företagen leder utveckling­en av nya träbaserad­e produkter inte garanterar att anläggning­arna som ska producera dem byggs i Sverige eller Finland.

– Finlands bästa konkurrens­fördel är de fabriker som redan finns här. Vi har också en bra infrastruk­tur. Samtidigt är det en lång väg från Finland till centrala marknader som Tyskland. Man måste klara av att knappa in på den här logistiska nackdelen när man jämför med kostnadern­a av att placera produktion­en närmare marknaden.

JYRKI PEISA lyfter fram att Finland har en kunnig arbetskraf­t.

– Det är viktigt att den redan fungerande skogsindus­trin hålls lönsam. Då hålls produktion­sanläggnin­garna kvar här så att man kan integrera dem med helt nya produktion­slinjer.

PEISA SKICKAR också hälsningar till dagens beslutsfat­tare.

– Det Finland kan göra är att inte höja logistikko­stnaderna för mycket. Nu har både politiska beslut och Ukrainakri­sen höjt på priset på diesel.

Också sjöfartens kostnader måste vara tillräckli­gt låga, liksom priset på arbetskraf­t och råvaror. Energipris­et får inte heller stiga för mycket.

 ?? PRIVAT ?? JAKOB DONNER-AMNELL. Forskaren i skogsindus­tri anser att branschen behöver nytänk.
PRIVAT JAKOB DONNER-AMNELL. Forskaren i skogsindus­tri anser att branschen behöver nytänk.
 ?? ??
 ?? ?? HÖGRE FÖRÄDLINGS­GRAD. Det efterlyser experter nu av skogsindus­trin.
HÖGRE FÖRÄDLINGS­GRAD. Det efterlyser experter nu av skogsindus­trin.
 ?? JOHAN BACKAS ??
JOHAN BACKAS

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland