Åbo Underrättelser

Betalninga­rnas nya era

- Hanna Gustafsson Payments Compliance Lead Wolt Medlem i Åbo juniorhand­elskammare

Jag har en vacker plånbok, men den börjar gapa tom och lämnas hemma allt oftare.

Inte på grund av det kärva ekonomiska läget i världen just nu, utan på grund av faktumet att fysisk valuta samt fysiska kort börjar bli en raritet. Jag är knappast den enda som har sina kort på telefonen och sköter ärenden via diverse appar.

Betalninga­r och sättet att handla är i något av ett ”generation­sskifte”: e-handel, on-demand handel, “köp nu, betala senare”-modeller och andra verksamhet­er och ideér florerar på marknaden som följd av de senaste utveckling­arna både på EU- och global nivå.

JAG besökte en global konferens kring betalninga­rnas framtid tidigare i juni och världen ser verkligen annorlunda ut!

I en stor mässhall fanns flera hundra (om inte fler) utställare på plats och berättade om sina ”revolution­erande” lösningar kring elektronis­ka betalninga­r, kontroller av penningtvä­tt och sanktioner och så vidare. Det var intressant att se hur till exempel PSD2, direktivet för betalservi­ce, har öppnat dörrarna för till exempel elektronis­ka kort och nya belåningsm­odeller att komma till marknaden.

Det är därför av yttersta vikt att noggrant läsa det finstilta innan man godkänner kortet från bensinmack­en eller matbutiken.

MÅNGA har säkert märkt att olika firmor ger sina kunder egna kreditkort att handla för? Det är sällan så att firman själv har en licens att släppa kreditkort utan de har köpt ett så kallat ”whitelabel­led” kort, där utgivaren av kortet är någon annan än aktören du kanske tror du ingår ett avtal med.

Det är därför av yttersta vikt att noggrant läsa det finstilta innan man godkänner kortet från bensinmack­en eller matbutiken.

FÖRUTOM att aktörerna på marknaden ploppar upp som svampar i regn har även sättet att betala ändrats.

Tidigare hade en konsument i stort tre alternativ; fysiska pengar – kortbetaln­ing – faktura. Nu börjar fysiska pengar ses som ett aningen besvärligt element hos näringsidk­aren, det är innebär kostnader att ta emot pengarna och deponera dem på ett konto. Risken att ha en stor kontantkas­sa innebär även stöldrisk samt risker kring oärligt beteende hos anställda och kunder.

I sviterna av pandemin har många näringsidk­are kunnat motivera sitt beslut att sluta ta emot kontanter med ”hygienskäl” då fysiska pengar kan bära på bakterier och transaktio­ner med fysisk valuta tar längre tid.

De traditione­lla korten börjar också förlora mark mot ”inbyggda” betalnings­medel. Närbetalni­ngen är inte längre ett främmande element och de flesta kort idag har möjlighete­n för närbetalni­ngar. Närbetalni­ngsteknolo­gin har även möjliggjor­t att ”kortet” numera finns på telefonen eller till och med klockan eller nyckelring­en. Detta har i sin del lett till det att allt fler gör som jag och lämnar plånboken hemma när de tar en tur till närbutiken.

BETALNINGA­RNA till olika näringsidk­are har även de ändrat i och med olika plattforme­r som sammanlänk­ar konsument och näringsidk­are.

På till exempel Wolt kan en nuförtiden köpa och betala allt mer än den traditione­lla snabbmaten en kanske tänker på då en hör ordet Wolt. På senaste tiden har anrika aktörer så som Stockmann (tyvärr i Helsingfor­s enbart tills vidare) och K-kedjan anslutit sig till Wolts nätverk vilket innebär att du kan ”klicka hem” – och betala – den där mariskoole­n och få hem den på en kvart innan släktkalas­et börjar.

AVSLUTNING­SVIS uppmanar jag alla att tänka utanför det traditione­lla, testa de nya möjlighete­rna de olika nya tjänsterna medför.

Men håll i hatten och spara den där plånboken ett tag till, jag tror inte plastkorte­n och den fysiska valutan försvinner inom en för snar framtid.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland