Sjuttiosju punkter för ett tryggare centrum
Tryggheten i Åbo centrum har diskuterats en hel del under våren. Nu får stadens centrum en egen plan för säkerhet och trygghet.
OTRYGGHET i en stads centrum kan handla om elsparkcyklar som ligger överallt och huller om buller, så att trottoaren är helt täckt av dem och gör livet svårt och surt för synskadade, rullstolsburna, föräldrar med barnvagnar och vilken som helst fotgängare, som försöker ta sig fram.
Trygghet och säkerhet i en stad som Åbo kan också handla om så vitt skilda saker som översvämningsrisker eller om fastslagna regler för vistelse i det gemensamma stadsrummet, till exempel för vad man får göra på det snart färdigt renoverade Salutorget och var.
TRYGGHET och säkerhet handlar dels om fysisk säkerhet, dels om upplevd trygghet.
Därför är det inte konstigt att stadens nya säkerhetsplan bara för centrum omfattar över sjuttio åtgärder.
Samtidigt låter det våldsamt: är Åbo centrum verkligen en så otrygg plats att vistas i?
Naturligtvis inte.
SÄKERHETSPLANEN för centrum är indelad i åtta olika helheter. Den byggda miljön är en, brottsbekämpning en annan. Äldre människors behov i stadsmiljön är en tredje helhet.
Att också äldre människor ska kunna röra sig obehindrat i stadens centrum är något som gynnar också andra. De ska kunna bo tryggt och det ska finnas hissar tillgängliga för dem – och för andra.
Om den fysiska miljön byggs så att den är lättillgänglig för alla är det inte bort från någon annan, tvärtom. Det samma gäller den sociala stadsmiljön. Om den görs trygg för äldre är den också trygg för andra att röra sig i.
EN annan helhet är tjänster för missbrukare och dem som lider av psykisk ohälsa. Genom förebyggande arbete och mer lättillgängliga tjänster ökar man tryggheten också för andra som rör sig i stadsmiljön.
DET pratas mycket om att satsa på de unga, och glädjande nog är de unga och ungdomsarbetet en viktig helhet i centrums nya plan för ökade trygg- och säkerhet (läs mer på sidan 2 i dagens ÅU).
Det handlar dels om att höra de unga och ge dem möjlighet att vara delaktiga, vilket bidrar till aktiva ungdomar.
Dels handlar det om en utvidgad uppsökande ungdomsverksamhet, där ungdomsarbetare söker upp de unga där de rör sig i centrum.
Det är en annan viktig del av det som skapar trygghet i en stad, både för ungdomarna själva och för andra som drar sig för att gå förbi grupper av unga som uppfattas som stökiga och skräniga.
EN stor del av de listade åtgärderna är sådana som görs kontinuerligt. Omkullslängda elsparkcyklar samlas ihop, byggarbetsplatser får stängsel runt omkring och skyltar som varnar för att byggområdet inte är tillgängligt för utomstående. Och så vidare.
En del av åtgärderna är sådana som stadsbon kanske inte ens tänker på som en säkerhetsåtgärd.
Men då de fungerar känns stadsmiljön också bekväm och bra.
EN del av åtgärderna har gjorts, andra är under arbete.
Till den senare kategorin hör till exempel att skilja åt cyklister och fotgängare på det populära strandstråket Östra Strandgatan.
Staden ska också se över sina principer för hur centrum ska vara belyst. Också det bidrar till tryggheten. Parker ska planeras så att de är tillräckligt öppna – och tillräckligt belysta.
SAMARBETE mellan olika aktörer i centrum är en självskriven del av trygghetskänslan, medan också kommunikationen blir allt viktigare.
I den nya säkerhetsplanen handlar kommunikationen främst om den information som riktas till stadsborna.
Genom att tydligt berätta vad man gör för att centrum ska kännas tryggare ökar också känslan av trygghet.
Sjuttiosju punkter för allas bästa kan med andra ord ses som ett slags trivselregler. Titta, så här mycket görs för att Åbos centrum ska kännas säkert och tryggt just för dig.
ATT staden nu har gjort en egen plan för centrums säkerhet och trygghet vid sidan av den trygghetsplan, som görs för hela staden för varje fullmäktigeperiod, är också en stark signal till invånarna.
Staden tar invånarnas oro på allvar. Vinterns och vårens knivhuggningar och bråk i centrum var tillfälliga störningar som inte ska upprepas.