Nu har skärgården en karta för framtiden
» Hållbar infrastruktur, ibruktagande av oanvända fastigheter och företagarvänlighet är ledord i en ny vägkarta som visar hur skärgården kan bli mer livskraftig.
– Skärgården tampas med avbefolkning, det är tyvärr ett faktum. Samtidigt finns det större tryck på infrastrukturen på grund av ökat deltidsboende och turism. Det här projektet är vårt försök att hjälpa till att säkerställa en livskraftig skärgård, säger Anders Jungar.
Han jobbar som projektchef för PBI Stiftelsen och har under de senaste två åren styrt ett projekt som kartlagt hur infrastrukturbehoven ser ut i skärgården – och hur de kunde lösas hållbart för att det också ska finnas liv där i framtiden. Resultatet är en rapport som lyfter fram både nya utmaningar och tidigare kända dito, och rapporten ska förhoppningsvis kunna fungera som en vägkarta och inspiration för Pargas stad och Kimitoön framöver.
Vägkartan lyfter förstås fram saker som vägförbindelser och utbyggnad av fibernät men här presenteras också lösningar på hur man kunde möta behovet av bostäder i skärgården och hur man kunde locka företag och andra eldsjälar till området.
Vägkartan berättar också vem som ska ansvara för de olika utvecklingsområdena, säger Jungar.
– Vi var väldigt noga med att vägkartan ska vara konkret. Varje punkt ska ha en instans som ansvarar för genomförande och uppföljning – det får inte bli en abstrakt vision.
VÄGKARTAN ÄR skapad i nära samarbete med Pargas stad, Kimitoöns kommun, Skärgårdsdelegationen samt företagare och entreprenörer. Rapporten delar in infrastrukturbehoven i fem huvudområden: fysiska förbindelser, digitala förbindelser, bostäder, vatten och avlopp samt företagsamhet och attraktionskraft. Social infrastruktur som läroanstalter och hälsovård har inte tagits med i rapporten.
– PBI jobbar dagligen med utveckling av infrastrukturinvesteringar och hur dessa kunde finansieras. Förutom basinfrastrukturen lade vi även till företagsamhet och attraktionskraft, det vill säga initiativ för att öka företagsverksamhet i skärgården.
BLAND DE FYSISKA förbindelserna är det Pargasleden och utvecklande av förbindelsebåtstrafiken som står som de viktigaste punkterna, men här finns också lättrafikleder på Nagu, mellan Prostvik och kyrkbyn, samt på Kimitoön, från Kasnäs till Kimito (via Dalsbruk) som viktiga inslag.
De digitala förbindelserna handlar om en utbyggnad av fibernätet i skärgården, en utveckling som redan är långt gången.
Under företagarvänligheten föreslås bland annat kontor för distansarbete – och här har företagare redan nappat.
– Förra veckan lanserades företaget A’Pelago Experience, som bland annat erbjuder möjligheter till distansarbete i Airisto, som ett konkret resultat av det här projektet, säger Jungar.
ATT TA TILLVARA och få liv i hus och stugor från dödsbon ute i skärgården skulle också vara viktigt för att locka mer folk.
– Tanken är att kartlägga dödsbon och andra oanvända fastigheter i skärgården och sedan inleda samarbete med mäklare för att kunna sköta uthyrningen – eller försäljningen – av dessa. Det skulle ge dem som vill testa på att bo och jobba i skärgården en chans att göra det.
När det gäller infrastrukturerna för skärgårdens avlopp och vatten säger rapporten att det behövs en egen strategi för hållbara vattentjänster i skärgården.
– Till exempel i Nagu tvingades man nästan ransonera vattnet förra sommaren, och det beror bland annat på stora säsongsbetonade fluktu