Eldrift inte prioriterat i upphandlingen av sjöbussen – trots stadens klimatmål
» Helsingfors har för tredje sommaren eldriven förbindelsebåt.
Klimatneutralitet innebär inte att vi har nollutsläpp i staden 2030, utan att de utsläpp som görs kompenseras med andra åtgärder.
I dag avslutas upphandlingen av sjöbusstrafiken till Runsala de kommande sju åren. Trots att Åbo stad har som mål att vara klimatneutralt år 2029, finns inget krav på de kommande farkosterna att vara utsläppsfria – det vill säga vara eldrivna.
Eldrivna sjöbussar finns redan i Mellaneuropa, och Helsingfors stad har de tre senaste somrarna testat eldrivna förbindelsebåtar till Ugnsholmen och Stora Räntan. I Pargas kör Electra och snart Aterna också på el och tar betydligt mer last än sjöbussarna skulle vara tvungna till – tekniken finns alltså. Men inte kravet.
Enligt Topias Pihlava, utvecklingschef på Föli, följer ändå upphandlingen de direktiv som finns i strategin för ett klimatneutralt Åbo 2029.
– I upphandlingen finns ett minimikrav när det gäller bränslet för de farkoster som används, och det är att de ska drivas av antingen förnybar diesel eller el. Det är också samma mål som finns i Fölis strategi för Åbo som klimatneutral stad 2029.
Eldrivna förbindelsebåtar skulle för en redare innebära en satsning på materiel, något som gör en offert dyrare än om ett rederi använder sig av befintliga dieselbåtar som drivs med förnybart bränsle. Det innebär i praktiken att redare som vill köpa in eldrivna farkoster inte har någon möjlighet att vinna den pågående upphandlingen.
Den nuvarande upphandlingens tidsspann sträcker sig till 2030, vore det inte vettigare att redan nu försöka få eldrivna farkoster för att uppfylla klimatneutraliteten i tid?
– I nuläget finns inte särskilt bra utbud när det gäller elfarkoster. Förhoppningen är att utvecklingen har nått så långt innan nästa upphandling att det finns bättre alternativ då.
I LÄNGDEN, DÄREMOT, finns det mycket som talar för att en eldriven båtförbindelse hade blivit billigare, både för staden och redarna. Motsvarande kan man också se på stadens bussar, något som Åbos klimatdirektör Risto Veivo påpekar.
– Ser man allmänt till lokaltrafiken så har också en stor del av bussflottan bytts ut till elfordon. Elbussarna i staden har varit fördelaktiga också ekonomiskt för företagarna, och det redan innan dieselpriset sköt i höjden. Jag har dessutom passat på att fråga chaufförernas åsikt de gånger jag åker elbuss, och svaren
har varit positiva – men just där är mitt sampel ganska litet, säger han och skrattar.
Han säger sig inte vara insatt i upphandlingen av sjöbussarna, men är beredd att kommentera ärendet på ett allmänt plan.
– Sjöbussarna är på det sättet miljövänliga redan för att de minskar biltrafiken till Runsala, säger han.
Biltrafiken är en av de största kakbitarna i kakan som utgör stadens utsläpp.
VEIVO VILL OCKSÅ klargöra en sak gällande målet med klimatneutralitet.
– Klimatneutralitet innebär inte att vi har nollutsläpp i staden 2030, utan att de utsläpp som görs kompenseras med andra åtgärder.
Staden satsar en stor del pengar på målet, speciellt efter att staden blev del av EU:s uppdrag att bli en av de 100 första klimatneutrala städerna i Europa. Ett uppdrag som backas upp av ansenliga mängder pengar, eftersom de städer som är valda ska fungera som förebild för resten av Europa. Slutmålet är att hela EU ska vara koldioxidneutralt år 2050.
– Åbo stad kommer att göra betydande investeringar för att uppnå klimatneutralitet, bland annat har staden beviljats ett lån på 150 miljoner från Europeiska investeringsbanken, och det kräver i sin tur över 300 miljoner i investeringar. Ett till motsvarande lån håller just nu på att förhandlas fram. Sen är vi förstås tvungna att planera i vilken ordning investeringarna görs, säger Veivo.
Bara under 2022–23 delar EU ut 360 miljoner euro i stöd till de städer som ingår i uppdraget om klimatneutralitet. Men att ansöka om stöd specifikt för att elektrifiera sjöbusstrafiken är inte helt enkelt enligt Veivo.
– Vi kommer definitivt att ansöka om de stödpengar som EU delar ut inom uppdraget, men de kommer i första hand att gå till forsknings- och utvecklingsprojekt. Det är mycket tydliga regler för vad man kan söka om, och jag är osäker på om det skulle gå att söka om stöd för just elsjöbussar.
Risto Veivo, klimatdirektör vid Åbo stad
EN ELEKTRIFIERING av sjöbusstrafiken är ändå något som Veivo ställer sig positiv till.
– Jag har själv inte koll på om det finns alternativ tillgängliga i dagsläget. För ett par år sen gjordes en grundlig utredning ifall det kunde gå att få en elektrifierad och automatiserad trafikering av ån och om möjligt ut till Runsala. Slutsatsen var att det ännu inte finns teknik för det – men det är möjligt att det föll just på automatiseringsdelen. Jag skulle gärna se att sjöbusslinjen trafikeras av eldrivna fartyg i framtiden.