Vackert som blir grymt om naturens mångfald
FILMEN. För tretton år sedan förförde James Cameron oss med sina fantastiska tredimensionella bilder i ”Avatar”. 3D fascinationen avtog småningom; de färgade glasögonen tar på krafterna.
Den nya Avatarfilmen är över tre timmar; vi valde vanlig tvådimensionell projicering och bilderna är vackra som sådana.
I DEN TILL största del datoranimerande ”Avatar: The Way of Water ” är vi tillbaks på månen Pandora och träffar de resliga och blå människoliknande na’vi. (Avatar är muterade människor som ska likna na’vi, om vi förstått saken rätt).
Jake Scully och Neytiri är äkta par och äkta na’vi. De är överbeskyddande föräldrar till tonåriga barn. De bor i skogen, de flyger på stora trollsländor. Familjen fiskar och vid behov försvar sig med pilbåge.
Nu kommer folket från skyn, det vill säga marinsoldater och otrevliga människor, också muterade sådana, från jorden och hotar na’vis idyll och liv.
FAMILJEN Scully flyr. Som flyktingar blir de omhändertagna av sina artfränder vid havet. Där får de lära sig ny kultur och nya färdigheter, så som att vistas under vattnet.
Ungdomarna inklusive en yngling från jorden är filmens främsta karaktärer.
Tonårspojkarna upplever avund, främlingskap och djup vänskap. Via
pojkstreck, livsfarliga.
De blå från skogen får göra bekantskap med en hisnande undervattensvärld med fantastiska djur och växter.
Och vi kan inte annat än förbluffas över naturens mångfald och skönhet. Och häpna över Camerons bildfantasi och tekniska handlag.
VI FÅR BEVITTNA en unik naturfilm som dessvärre blir blodig action. Vackert i två timmar men den tredje trappar upp i våld och explosioner.
Det är hart när omöjligt att förstå vad som händer och med vem. Annat än att tekniken fungerar och imponerar.
Trots eller tack vare en enkel historia och enkla karaktärer förflyter den utdragna berättelsen fort, sen också.
EN UPPVISNING i tekniskt kunnande enbart? Före det formella kriget framgår det med önskad tydlighet att Cameron vill värna om naturen.
Att ”Avatar: The Way of Water ” visar människans ondska, kortsiktiga snikenhet, orimlig exploatering. Cameron berättar en saga med samhällskritik inbakad. Visst tär det på känslorna när vi bevittnar hur tonåringen blir bästa vän med en utstött val.
När vi senare på nära håll får se onda människor som harpunerar en moderval med kalv. Som grymt dödar
Vi får bevittna en unik naturfilm som dessvärre blir blodig action. Vackert i två timmar men den tredje trappar upp i våld och explosioner.
det stora djuret för att komma åt en deciliter av valens hormoner. En substans som man tror ska göra människan odödlig.
Cameron och många andra vet att utan naturens mångfald förgås människan först.