Kommunerna har mycket pengar, Kimitoön är primus
Kommunerna har av många orsaker en ovanligt stark ekonomi just nu. Hur ser framtiden ut för kommunerna?
SPARPAKET, nedskärningar och brist på resurser är det som kopplas ihop med kommunernas ekonomi. År 2023 blir ändå igen ett mycket bra år för kommunerna.
KOMMUNERNAS EKONOMI
är en mycket komplicerad helhet, som inte ens alla förtroendevalda är förtrogna med. Kommunernas inkomster baserar sig på många olika, av staten fastställda, kriterier. Även förändringarna i befolkningsantalet inverkar på hur kommunernas ekonomi utvecklas på lång sikt.
KOMMUNERNAS starka ekonomi just nu beror på att ekonomin varit relativt stark i Finland de senaste åren. Nu har det skett en förändring som kommer att synas i kommunernas ekonomi de kommande åren. Kommunernas inkomster bygger delvis på statliga utjämningar från tidigare år.
STATEN ÖVERKOMPENSERADE
också kommunerna för deras utgifter på grund av pandemin, vilket gör att den kommunala ekonomin nu är exceptionellt stark. Endast några kommuner i landet gjorde ett underskott år 2022.
LOKALT
har kommunerna ändå olika utgångspunkter inför framtiden. Kommunernas ekonomiska framtid är inte heller i deras egna händer. De mindre kommunernas framtid handlar om vilka koefficienter staten väljer att tillämpa i olika kommande statsandelsjusteringar.
KIMITOÖN
är ett bra exempel på en i dag ekonomisk välmående kommun. Kimitoöns sammanlagda överskott från tidigare år är 2 865 euro per invånare. Överskottet kommer att växa ytterligare under detta år.
ATT JÄMFÖRA KOMMUNER
med endast en mätare är inte optimalt, men berättar ändå någonting. Motsvarande överskott i Hangö är 1 951 euro, i S:t Karins 1 238 euro, i Åbo 1 187 euro, i Pargas 732 euro och i Raseborg 369 euro per invånare. Samtliga jämförelsekommuner har dessutom en högre skuldbörda än Kimitoön.
KOMMUNERNA ANVÄNDER Lånade
pengar för att betala sina investeringar. I Kimitoön är lånebördan lägst av jämförelsekommunerna, 1 952 euro per invånare. Hangö har den högsta lånebördan, 6 210 euro per invånare.
STATENS FRIKOSTIGHET
har hjälp till att stärka Raseborgs ekonomi, åtminstone tillfälligt. Pargas har haft ekonomiskt trögt före, men har trots det alla möjligheter att klara sig, då Åbo växer. I Hangö har hamnen en stor betydelse. Växande S:t Karins har ett stort tryck att bygga nytt, medan Kimitoön måste fundera på vilka trumfkorten kunde vara i framtiden.
EKONOMIN I ÅBO stad är inte helt jämförbar med de övriga mindre kommunerna i jämförelsen. Åbo lider dessutom av någon form av pösmunkssyndrom inom administrationen.
DE NU VÄLBÄRGADE
kommunernas framtid är ändå mycket osäker. Med mycket stor sannolikhet kommer statsmakten via statsandelssystemet att styra pengar från kommunerna till välfärdsområdena, som just nu gör stora underskott.
ALLT
är ändå inte statens förtjänst eller fel. Just nu väljer finländarna att flytta till eller närmare de större städerna. Förändringarna i kommunernas befolkningsantal kommer att dela Finland i två läger. Det finns kommuner som har en framtid och kommuner som inte har en framtid.
TYVÄRR
är kommunernas möjlighet att påverka denna utveckling mycket liten. Den geografiska och logistiska verkligheten kan svårligen ändras via lokala reklamkampanjer.