”Det var aldrig vår idé”
BK-46 Handboll vägrar ta ansvar för planerna på gymnastiksal som mött på motstånd i Raseborgsnämnder men som styrelsen för fram.
Både bildningsnämnden och planläggningsnämnden i Raseborg anser att den planerade gymnastiksalen på Katarinaskolans granntomt i Karis är för stor. Grannarna tros vara beredda att ta ärendet till domstol. Ändå valde stadsstyrelsen föreslå för fullmäktige att detaljplaneändringen godkänns.
VARFÖR VILL styrelsen inte backa i frågan? Finns det ekonomiska incitament för staden? Enligt stadens tekniska direktör Jan Gröndahl finns det åtminstone inte något vite som skulle hota staden om inte byggandet av gymnastiksalen kommer i gång.
– Jag känner inte till några viten. Gymnastiksalen är inte med i den pågående entreprenaden. Det är separata projekt. Det finns ingen koppling mellan dem. En sanering är en sanering och ett nybygge ett nybygge. Först måste detaljplanen godkännas i fullmäktige.
I stadsstyrelsen förra veckan avgjordes ärendet efter omröstning (9–2). Stadsstyrelsen beslutade att detaljplaneändringen för Katarinaskolan-Nabogatan ändras.
– Det är en möjliggörande plan. En klar majoritet ansåg att planen ska föras till fullmäktige då detaljplaneändringen skulle möjliggöra byggande av en stor gymnastiksal, vilket fullmäktige fattat beslut om. Vi behöver minnas att exakt vad som byggs avgörs då planen vunnit laga kraft. Vi satsar stort på Katarinaskolans
renovering och tillbyggnad och vill samtidigt möjliggöra utövande av idrott och motion. Vi står ur den synvinkeln inför en positiv utmaning – i direkt anslutning till skolan finns ingen riktigt enkel lösning, säger stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm (SFP).
OCKSÅ SDP RÖSTADE för ett godkännande av detaljplanen. Styrelseledamot Ulf Heimberg säger att ärendet har sitt ursprung i det kvadratmeterantal som fullmäktige godkände för den planerade gymnastiksalen.
– Ett lagt kort ligger som jag ser det, om det inte är fråga om ett olagligt beslut. Om det finns en politisk vilja att ändra på det så är det bara fullmäktige som kan göra det. Styrelsen verkställer bara fullmäktiges beslut.
Han ser det som viktigt att frågan går framåt.
– Det skulle vara bättre om sådana här frågor fick ta längre tid i början så att man sedan kunde ta snabbare beslut. Jag skulle inte klandra tjänstemännen i den här frågan. De opererar enligt politisk beställning. Ror man och hopar så kan staden hamna i ett läge där byggarna kräver staden på ersättning. Alla fördröjningar orsakar kostnader.
Enligt Heimberg står SDP-gruppen ”inte benhårt fast vid sitt beslut”.
– Nu om någonsin måste man diskutera i fullmäktigegrupperna om det finns en annan vilja. Det kunde kanske vara vettigt med ett extra
fullmäktigemöte för att komma till skott. Det är en liten olycklig affär. Den kräver sin mässa. Men om några år är det glömt.
BK-46 HANDBOLL har av en del setts som en pådrivande kraft för den nya gymnastiksalen. Enligt BKhandbollens ordförande Björn Siggberg är det inte så.
– Vi behöver mer plats eftersom vi har för lite träningstider. Vissa juniorer tränar på planer som är mindre än där de spelar matcher. Men helst skulle vi ha sett en träningshall i anslutning till Idrottsparken. Det skulle ge möjlighet till att ordna större turneringar, använda klister och underlätta lämnandet och hämtandet för föräldrar med barn i olika åldrar, säger Siggberg.
– Det är inte bara handbollen som behöver lokaler. Innebandylaget Knights spelar på samma mått och det finns en risk för att IF Raseborg behöver träningstider inomhus i centrum eftersom Kisakeskus gått i konkurs.
Siggberg vägrar dock ta skulden för den utdragna processen och planerna på en gymnastiksal med handbollsmått på BK-46.
– Nu försöker man sätta hundhuvudet på oss. Men det här var aldrig vår idé. Vi hade velat lösa problematiken snabbt. Om vi hade fört en seriös diskussion om att bygga en hall i Idrottsparken där BK skulle ha bidragit till finansieringen skulle vi redan vara i mål. Nu är det helt ovisst om när gymnastiksalen kan förverkligas.
Det är en sådan modell Siggberg, före detta SFP-politiker, skulle försöka diskutera i stället för gymnastiksalen om han var politiker nu.
– En träningshall i Idrottsparken skulle kosta 1,5 miljoner och stadens andel skulle vara ungefär hälften, det vill säga under 1 miljon euro. Vi vet att prislappen för gymnastiksalen blir mycket högre. Men staden signalerade inget intresse av att lösa frågan med oss och vi kan inte tacka nej till gymnastiksalen heller och bli utan nya träningsmöjligheter helt och hållet. Vi blev satta i en svår sits.