Kimitoöpolitiker inte redo att svälja skolförslaget som sådant
» Ekonomi och konsekvenser vill SFP och SDP veta mera om. VF vill skjuta fram ärendet.
Då Kimitoöns skolfråga nu avancerat så långt som till ett tjänstemannaförslag (ÅU 8.5) har de politiska grupperna ännu en del obesvarade frågor och diskussioner att föra. Men både SFP och SDP kan vara redo att godkänna förslaget som en riktgivande plan.
SFP:s ordförande på Kimitoön Ghita Edmark säger att partiet ännu har mycket att diskutera.
– Det här är en jätteknepig fråga! säger Edmark och beskriver den som den svåraste under hennes tid som politiker.
Frågor hon grunnar på är bland annat vad de sociala konsekvenserna kan bli av att skapa större undervisningsgrupper, av att slå ihop språkgrupper samt hur modersmålsutvecklingen påverkas av en tvåspråkig skolmiljö.
Edmark anser ändå inte att tiden till beslut är för knapp, utan tycker att riktlinjer för framtiden nu är viktiga för att slippa osäkerheten. Hon ser dock att utvecklingsplanen tydligt måste hanteras just som en handlingsplan med riktlinjer. Som en sådan kan hon godkänna förslaget med vissa förtydliganden gällande bland annat ekonomi och konsekvenser.
– Planen ska förverkligas stegvis med kontinuerlig bedömning hela vägen och separata beslut. Varje förändring måste omfattas av prövning. Man måste se på lärarsituationen och elevprognoserna.
Ett argument för att bevara skolnätet som sådant som fördes fram till exempel under invånarmötena var att man bör satsa på inflyttning med just skolorna som ett av trumfkorten. Edmark känner en viss frustration, eftersom hon anser att kommunen under åren har jobbat med marknadsföring och inflyttning genom diverse kampanjer, men ändå har man inte sett någon större inflyttning frånsett coronaåren.
– Vad tror man ska hända? Om barnen minskar med hundra de närmaste åren krävs en enorm inflyttning.
SDP:S GRUPPORDFÖRANDE EvaStina Hellbom säger att partiet ställer sig positivt till bildningschefens förslag. Hon påpekar dock att hela gruppen inte har diskuterat ihop sig än.
– Hon (bildningschefen) har satt mycket tid och energi på det här. Min personliga reaktion är att man lyssnat på kommuninvånarna. Att få fram ett förslag som alla kan acceptera är omöjligt, säger Hellbom.
Hon nämner band annat utlåtandet från Taalintehtaan koulu, som talar emot en stängning av den skolbyggnaden.
Dock förväntar sig partiet att få ekonomiska utredningar för förslaget, för att kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna.
Hellbom poängterar att det man siktar på är en plan för den grundläggande utbildningen, vilket hon ser som ett redskap för beslutsfattarna.
Kritik har riktats bland annat mot den delen av förslaget som gäller att centrera hela Kimitoöns årskurs 7–9 till Kimito.
Hellbom ser ändå det här som bättre än att elever skjutsas utanför kommunen för de högre grundskoleklasserna.
Till exempel togs alternativet om att finskspråkiga skulle avlägga årskurs 7–9 i någon grannkommun upp i konsultutredningen.
VÄNSTERFÖRBUNDETS
Tomy Wass säger att partiet vill ha mera tid för skolfrågan.
Vidare godkänner VF inte några skolstängningar över huvudtaget, som till exempel att årskurs 7–9 flyttar från Dalsbruk till Kimito. Wass motiverar med att skolresan för skärgårdsbarn som kommer till exempel ända från Vänö och Tunnhamn blir verkligt besvärlig och inte håller det lagliga måttet om att skolresan inte får överstiga tre timmar under en dag.
Men även VF ställer sig positivt till samarbete mellan svensk- och finskspråkiga skolor och är villigt att diskutera den saken vidare.
Centerns Kalevi Kallonen vill i första hand vänta på bildningsnämndens beslut och eventuella ändringar i förslaget. Kallonen ställer sig positiv till samarbete över språkgränserna, men tycker det är viktigt att innan eventuella åtgärder bedöma situationen. Han poängterar att många faktorer i den här frågan lever sitt eget liv, som invånarsiffror, arbetsplatser och lärarnas behörighet.
Han nämner stängningshotet mot Taalintehtaan koulu och poängterar att i närheten är ett nya bostadsområden aktuella, som kan förändra situationen.
Gällande en eventuell centrering av årskurs 7–9 säger Kallonen att det är möjligt att unga gärna vill ha ett bredare sammanhang och nya bekanta, men samtidigt är han medveten om att det inte gäller alla.
– Men jag tror att det här är en större sak för föräldrarna, säger Kallonen.
050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi