Nedskärningar i välfärden

I årets rambudgetsförhandlingar har behovet av nedskärningar på ytterligare 3 miljarder euro kommit upp. Vilket i huvudsak torde bero på de räntehöjningar som gjordes på statsskulden senaste år. Vi blir alltså påminda om att statsskulden borde minskas, men nedskärningarna i statens utgifter är en smärtsam process. Vi vill inte bli av med uppnådda förmåner. En viktig princip i nedskärningarna är jämlikhetsprincipen och en annan är att värna om dem som har de minsta inkomsterna.

Pensionärsgruppen är inte homogen. Det finns pensionärer med en hög arbetspension, men det finns även en stor grupp pensionärer med låg pension vilka har det svårt att klara sig då de får stora vård- och läkemedelskostnader. Enligt statistikuppgifter har omkring 44 procent av kvinnorna en pension under 1500 euro medan männens andel är 32 procent. Detta visar hur ekonomiskt utsatta många seniorer redan är. I dessa nedskärningens tider bör vi beakta att det finns behov av en höjd minimipension, som bland annat beaktar den arbetsinsats många kvinnor utfört, då de länge varit utanför arbetsmarknaden.

Vi vill alltså se en höjd minimipension och efterlyser en konsekvensbedömning av hur pensionsreformer påverkar kvinnors ekonomiska trygghet. Vi efterlyser ett nationellt program för att åtgärda pensionärers fattigdom samt en utredning av ett särskilt levnadskostnadsindex för pensionärer. Vi vill att kostnadstaket för läkemedels-, sjukvårds- och resekostnaders sänks. Vi är medvetna om att de uppräknade önskemålen kräver mera resurser och vi hoppas att regeringens program för att höja sysselsättningen bär frukt. Med ökad sysselsättning får staten mera inkomster.

I offentligheten har det inför ramrian förts fram åsikter om pensionernas indexkorrigeringar. I rambudgeten för åren 2025–2028 finns nu inskrivet att ”utredningen av indexjusteringarna fortsätter enligt regeringsprogrammet i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer med undantag för 2025, då det i fråga om de två högsta inkomstklasserna på statens inkomstskatteskala inte görs någon indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster (–60 miljoner euro)”. Då pensionen är en inkomst torde förslaget även omfatta pensioner.

De pensionärer som har en pension som överskrider 47 000 euro i året bidrar redan till statens kassa med en extra skatt på 5,85 procent. Det är något kontroversiellt att sätta tillläggsskatter på pensioner, men inte motsvarande på löntagarna. Egentligen kan man i detta sammanhang hänvisa till grundlagen, där det stadgas att jämställdhet i lönesättningen bör beaktas (6 §). I dagsläget regleras pensionerna årsvis så, att förändringar i levnadsindex har tyngden 80 procent och förändringar i lönenivån tyngden 20 procent. Pensionsmodellen är utarbetad av arbetsmarknadsorganisationerna och det finns inga uppgifter om att man vill ändra på indexjusteringen i denna modell.

Vi vill alltså se en höjd minimipension och efterlyser en konsekvensbedömning av hur pensionsreformer påverkar kvinnors ekonomiska trygghet.