Dö­da

Hufvudstadsbladet - - Mitten - Har­ry Ös­ter­berg Thu­re Malm­berg

På ny­årsaf­to­nen av­led sjö­farts­rå­det, vice­hä­rads­höv­ding Har­ry Ös­ter­berg i Åbo. Som ung ju­rist spe­ci­a­li­se­ra­de han sig på lag­stift­nings­frå­gor i an­slut­ning till sjö­far­ten, och skrev 1962 boken Sjö­ar­bets­tids­la­gen med kom­men­ta­rer, som ut­kom i två upp­la­gor. Han ar­be­ta­de som ju­rist för Re­de­ri­för­e­ning­en i Fin­land, som han se­na­re ock­så val­des till ord­fö­ran­de för, in­nan han flyt­ta­de till Åbo för att bli vice verk­stäl­lan­de di­rek­tör vid Ång­far­tygs Ak­tie­bo­la­get Bo­re. Här led­de han bolaget fram till 1976, när han ut­sågs till verk­stäl­lan­de di­rek­tör för Oy Sil­ja Line Ab.

– Med­ar­be­tar­na skall ve­ta vad de ta­lar om, och che­fer på land mås­te ha god kon­takt med dem, som till sjöss skö­ter det he­la, sa­de Har­ry Ös­ter­berg som be­to­na­de be­ty­del­sen av re­gel­bund­na kon­tak­ter mel­lan land­per­so­nal och främst be­fä­let om­bord.

När jag ef­ter döds­bu­det frå­ga­de hans gam­la ar­bets­kam­ra­ter om hur­dan Har­ry Öst- er­berg var som chef fick jag – fö­ga över­ras­kan­de – hö­ra att nå­gon bätt­re in­te kun­de ha fun­nits.

– Jag hör­de ho­nom ald­rig sä­ga nå­got elakt el­ler ne­ga­tivt om en an­nan män­ni­ska. Han ac­cep­te­ra­de att män­ni­skor kun­de gö­ra miss­tag, och han vän­de allt till det bäs­ta. Med åren blev han ock­så en god vän, fick jag hö­ra.

Sin ba­na som verk­stäl­lan­de di­rek­tör för Sil­ja Line tving­a­des Har­ry Ös­ter­berg in­le­da med två myc­ket im­po­pu­lä­ra be­slut. I ju­li 1976 bör­ja­de han med att sa­ne­ra bo­la­gets eko­no­mi, dis­po­ne­ra om kon­to­ret och he­la or­ga­ni­sa­tio­nen. Näs­ta steg var att i au­gusti sam­ma år läg­ga ned bå­de Norr­täl­je­tra­fi­ken och den tra­di­tio­nel­la Skepps­bro­tra­fi­ken till Stock­holm.

Den sista re­san där gjor­des med ss Bo­re, en gång i ti­den det klas­sis­ka Bo­re­re­de­ri­ets flagg­skepp. Än­då blev Har­ry Ös­ter­berg den av Sil­jas ge­nom åren många che­fer som för ef­ter­värl­den fram­står som den som lyf­te bolaget till ett kva­li­tets­be­grepp att va­ra stolt över. Un­der hans sista år som vd fö­re pen­sio­ne­ring­en 1985 öka­de bo­la­gets pas­sa­ge­rar­siff­ror med 16 pro­cent och las­ten­he­ter­na med sex pro­cent. Samtidigt ge­nom­för­des ett om­fat­tan­de ny­bygg­nads­pro­gram med fy­ra nya far­tyg för Åbooch Helsing­fors­lin­jer­na.

Mu­sik och sång var hans sto­ra in­tres­se. Re­dan un­der stu­di­e­ti­den var Ös­ter­berg en ak­tiv mu­si­ker, och i IR 61 vid Svir 1942 sjöng han med i Roos­pig­gar­na, en kör upp­kal­lad ef­ter re­ge­ments­kom­men­dö­ren Nils Roos. Han var 1997 med om att grun­da Åbo svens­ka ve­te­ran­klubb och del­tog länge fli­tigt i verk­sam­he­ten där. Otro­ligt upp­skat­tat var det ock­så när Har­ry Ös­ter­berg ef­ter nå­gon lång ar­bets­dag sat­te sig vid pi­a­not.

Kristi­nestad kom med åren att bli en vik­tig som­mar­plats för fa­mil­jen, och Har­ry ploc­ka­de gär­na fram gi­tarr el­ler drag­spel när vän­ner sam­la­des till fest där. Och ss Bo­re, som Har­ry Ös­ter­berg 1976 ta­git ur tra­fik, fick ef­ter be­grav­ning­en den 14 ja­nu­a­ri i Åbo i sin nya skep­nad som mu­sei­far­tyg väl­kom­na vän­ner­na till en av­skedslunch till min­net av en gent­le­man och en fin med­män­ni­ska.

Har­ry Ös­ter­berg sörjs när­mast av hust­run An­ne-ma­rie (Ma­ja) och bar­nen Jan och Ja­ni­na med fa­mil­jer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.