Historien är emot Haavisto

En granskning av elva presidentval i Finland och Frankrike visar att en tvåa aldrig har blivit president ur samma utgångsläge som Pekka Haavisto.

I lördags berättade Hbl att tvåan i första omgången alltid har förlorat i andra omgången presidentvalet i Finland. Finland har ändå ingen lång historia av direkta presidentval att falla tillbaka på och därför är förklaringskraften av en sådan tillbakablick inte särskilt stark.

Tar man ändå med Frankrike som väljer president på samma sätt som Finland blir valen att jämföra med betydligt fler. Och då blir tvåornas situation aningen ljusare.

I Frankrike har folket valt president med nuvarande system sedan 1965 i sammanlagt åtta val.

Tre gånger har en tvåa i första omgången valts till president i den andra omgången.

Första gången skedde det 1974. Då gick Valéry Giscard d’estaing från 32,6 till 50,8 till efter att förlorat mot François Mitterand i den första omgången. Mitterand ledde inför andra omgången med 43,2 procent av rösterna.

1981 var rollerna omvända. Då fick Mitterand 25,9 procent i första omgången mot Giscard d’estaings 28,3. I andra omgången svepte Mitterand förbi Giscard d’estaing med 51,8 procent av rösterna mot Giscard d’estaings 48,2.

1995 vann en tvåa igen. Lionel Jospin hade vunnit den första omgången med 23,3 procent av rösterna. Tvåan Jacques Chirac samlade 20,8 procent av rösterna. I det avgörande andra valet vann Chirac med siffrorna 52,6–47,4.

Pekka Haavisto ligger 18,2 procentenheter bakom Sauli Niinistö efter den första omgången. Om Haavisto vinner valet är det ett uppsving av historiska proportioner. Tidigare har en tvåa i de franska och finländska valen som bäst tagit in ett försprång på 10,7 procentenheter.

029 080 1336, tim.johansson@hbl.fi