Tre förlag från en familj
Förlagen Söderströms och Schildts går historiskt sett tillbaka till sitt begynnelsetillstånd genom förlagsfusionen. Maj-britt Paro skriver om en Borgåsläkt som alstrade tre finländska förlag.
Schildts, Söderströms och WSOY har alla tre rötterna i samma Borgåsläkt. Hbl kastar in sig i en släktutredning i den litterära familjen.
När Söderströms och Schildts gått samman kan man säga att cirkeln slutits. Familjen återförenas hundra år efter skilsmässan, även om det de facto är bara namnen som finns kvar i dagens förlag.
Ändå kan det vara av intresse att se hur förlagen kom till i tiden. Faktum är att det stora finska WSOY och de två svenska förlagen Söderströms och Schildts alla har sitt ursprung i en intim liten krets, familjen Söderström i Borgå.
Gustaf Leopold Söderström (1831– 1912) var en driftig affärsman och samhällelig stöttepelare i sin tids Borgå. Han grundade år 1860 det bokförlag som sedermera blev aktiebolaget Söderström & Co. Äldsta sonen Werner gick sin egen väg. Han var fennoman och ville främja den finska kulturen genom att grunda Werner Söderström Oy. Äldsta dottern Aina gifte sig med Alfred Schildt och fick sonen Holger, som efter ett läroår i sin morbror Eriks bokhandel köpte den och grundade sitt eget förlag.
Borgåsläkten Söderström har sina rötter i Öja i Södermanland. På
”Framgång följde på framgång, Holger köpte utan skrupler över författare från Söderströms och etablerade kontakter till Sverige.”
1750-talet kom den första Olof Sö
derström till Åland. Han sonson Olof, tullförvaltare i Nystad, fick 1831 sonen Gustaf Leopold. Fem år gammal blev Gustaf Leopold faderlös. Modern Henrietta gifte om sig med pastor Nils Aejmeleus i Borgå och Gustaf Leopold kom att leva hela sitt liv i Borgå. Han gifte sig med Hil
da Winter och fick åtta barn av vilka det första dog innan han fyllt två. Werner Leopold var den som skulle axla faderns mantel.
Tjugotvå år gammal blev Gustaf Leopold bokhandlare och år 1855 förläggare av Borgå Tidning och gav också ut böcker i liten skala. 1860 skaffade han sig en egen tryckpress och grundade Borgå Bladet. Som bokförläggare var han vid sidan av sina många affärsföretag och samhällsengagemang aktiv till hög ålder.
Liten boktryckare född
Samma dag som Gustaf Leopold öppnade sitt tryckeri, den 2 oktober 1860, föddes sonen Werner. Det första som trycktes på det nya tryckeriet var följande meddelande: ”Om min hustrus lyckliga nedkomst med en liten boktryckare har jag nöjet underrätta. Borgå, 1860 den 3 Okt. kl. half 6 f.m. G.l.söderström.”
Gustaf Leopolds ord blev profetiska. Redan som 18-årig gymnasist gav Werner på faderns tryckeri ut sin första bok, J.O. Åbergs Pohjan
maan helmi i översättning av hans lärare i finska J.F. Hagfors, författaren till Modersmålets sång. Hagfors var fennoman. Werner var starkt påverkad av honom, så starkt att han en tid kallade sig Venni Etelävirta.
Werner köpte 1888 faderns tryckeri och tog över förlagsverksamheten. Tre år senare sålde han den svenskspråkiga verksamheten till Förlags Ab Söderström & Co. och utvecklade sitt finska förlag som 1904 blev aktiebolaget WSOY. Werner hade problem med hälsa och äktenskap men ledde förlaget fram till sin död i 53 års ålder år 1914, då släkten Jänttis långa era i ledningen för WSOY fick sin början.
Glänsande 1920-tal
Gustaf Leopold och Hilda Söderströms äldsta dotter Aina gifte sig med Alfred Schildt. Genom deras son Holger förverkligades det tredje förlaget, Schildts. Tjugotre år gammal blev Holger 1913 anställd i sin morbror Erik Söderströms bokhandel i Borgå. Innan året var till ända hade han lånat pengar, övertagit firman och i egen regi gett ut sin första bok.
Borgå blev snart för litet för Holger Schildt. Framgång följde på framgång, Holger köpte utan skrupler över författare från Söderströms och etablerade kontakter till Sverige. I sitt magnifika hem på Parkgatan i Helsingfors höll han hov för författareliten sekunderad av hustrun
Mathilde, ”Match”, som hade smak för det sociala livet.
År 1929 flyttade familjen till Stockholm och en större marknad men tidpunkten var dåligt vald. Luften gick ur världsekonomin och Holgers svenska samarbetspartners välkomnade honom inte som konkurrent på hemmaplan.
1933 sålde Holger Schildt sitt förlag i Helsingfors till Simelii Arvingar och 1938 såg han sig tvungen att låta sitt svenska förlag gå upp i Wahlström & Widstrand, där han sedan var anställd förläggare under resten av sitt arbetsliv.