En missgynnad gågata med potential

I hjärtat av Rödbergen och det som marknadsförs som designdistrikt finns Helsingfors första gågata. Snart fyller Stora Robertsgatan trettio år, men skicket – det blir bara värre.

Här finns små företag, restauranger och bostäder. Gatan ligger i hjärtat av designdistriktet och allt fler turister hittar den. Men renoveringen av Stora Robertsgatan låter vänta på sig.

– Helsingfors första gågata kräver en värdigare behandling, säger Pirjo Salo på Föreningen Rödbergen.

– Det finns potential, säger Laura Iisalo som trotsar kylan på en pytteliten uteservering tillsammans med hunden Lulu och väninnan Susanne Lipasti.

De ser framför sig en gata full med uppvärmda uteserveringar i stället för bilarna som nu kör där.

”Det är lite som Notting Hill”, sade väninnan om Stora Robertsgatan då hon första gången promenerade till vårt nya hem i Rödbergen. Vilken komplimang! Fortfarande älskar jag området med små affärer och livliga restauranger och känner mig privilegierad att vår hyresbostad finns där. Men samtidigt irriteras jag mer och mer över gågatans förfall.

Gatan har sjunkit in och stenarna är lösa. Det finns snöhögsrester fulla med grus och tobaksfimpar. På vintern är det omöjligt att ta sig fram i snön, och regnar det får man gå i sicksack mellan vattenpölarna. Sop- kärl finns ingenstans. Bilar finns det däremot, också utanför de tider då servicekörning är tillåten.

Ett journalistiskt utredningsarbete inleds och det visar sig att jag inte är den enda som reagerat på detta.

– Det är riktigt hemskt, säger Pirjo Salo, ordförande för invånarföreningen i Rödbergen.

– Stora Robertsgatan är vackrast då det fallit nysnö som täcker förfallet.

Föreningen har med hjälp av en arkitekt gjort ett förslag på hur man kunde öka trivseln. Det handlar om fyra större sittgrupper med runda bänkar – så man inte blir liggande på dem – blommor och sopkärl.

– Staden borde våga ta lite risker och lita på folk.

Enligt Salo har stadens inställning till planteringar varit njugg. Det finns en rädsla för att de ska bli skräpiga och förstöras. Sopkärl dyker inte upp om inte fastigheterna längs gatan vill det. Det är nämligen på deras ansvar att de töms, även om det sällan är invånarna som fyller dem utan flanörer på gågatan med många take away-ställen.

Helt entydig är sopkärlsfrågan inte. En gårdskarl som skött om en fastighet på gatan i fler årtionden, men som vill vara anonym, säger att det faktiskt är mindre skräpigt utan dem. Måsar och andra fåglar tömmer dem lätt och sprider skräpet. Var folk lägger skräpet vet han inte.

Ingenmansland

Tuuli Kousa är politiker för De grö- na i stadsfullmäktige. För ett och ett halvt år sedan skrev hon en motion om Stora Robertsgatan.

– Det finns en frustration. Helt klart har staden inte haft intresse att vidta några mer omfattande åtgärder, säger hon.

Hon tycker att det finns en känsla av samhörighet på gatan som speciellt många nya unga företagare står för.

– Men de får inte riktigt stöd från staden.

En av dem är hantverkaren Janne Auvinen. För ett år sedan startade han Pinkomo med skomakeri och försäljning av det han kallar hållbara produkter, allt från kläder till cyklar. Han är nöjd med affärens läge.

– På en gågata tittar folk lätt in apropå och hyrorna är ändå lägre än i köpcentren i centrum.

Två av områdets nattklubbar har stängt och också taxistolpen har flyttat några kvarter bort. Det har gjort gatan lugnare, tycker Auvinen. Men visst finns det plats för förbättring. Groparna är som kratrar och på vintern är Stora Robertsgatan enligt honom en iskana. Gatans mittparti kallar han ett ingenmansland.

På vintern är det staden som ansvarar för mittpartiet, men på sommaren ska fastigheterna göra det. Året om ska fastigheterna sköta området närmast husen.

Tuuli Kousa anser att ansvarsfrågorna borde redas ut och förtydligas för alla parter. Pirjo Salo på Rödbergsföreningen frågar sig om fastigheternas förväntade arbetsinsats är rimlig.

– En gågata kräver en viss skötsel.

Byggstart 2014?

Faktum är att staden redan 2008 i en områdesplan för de södra stadsdelarna gav Stora Robertsgatan högsta prioritet: ”Sammanfattningsvis kan man konstatera att gatan till inga punkter uppfyller de krav som ställs på en gågata.” (Se faktarutan.)

På Helsingfors stad låter projekt-

chef Jarmo Ahonen på Byggnadskontoret trött då han får frågor om Stora Robertsgatan.

– Vi är medvetna om behovet, men det är en budgetfråga.

Budgeten behandlas av stadsfullmäktige i höst. Nu verkar det enligt Ahonen som om det kunde vara realistiskt att börja bygga om gatan 2014.

Till det krävs 1–1,5 miljoner euro. Det behövs nämligen omfattande gatuarbeten, bland annat ska all beläggning förnyas.

– Det ska tydligare framgå att det handlar om en gågata och så borde trafiklösningarna ses över.

Målet är att minska biltrafiken. Helsingfors är designhuvudstad just nu. Hade det inte varit bra om Stora Robertsgatan varit i skick? – Vi kan inte styra så här stora investeringar så där bara, och nu är det i alla fall för sent för det.