Hufvudstadsbladet

Finlandssv­enskar måste avlägga språkprov för psykologis­tudier

Hittills har finlandssv­enska studenter kunnat studera psykologi vid Helsingfor­s universite­t om de klarat inträdesfö­rhören. Men från och med i år måste de på samma sätt som utlänninga­r avlägga ett språkprov som visar att de kan finska.

- Maria Gestrin-hagner 029 0801 297 , maria.gestrin-hagner@hbl.fi

Studenter från finlandssv­enska gymnasier och deras studiehand­ledare har tagit för givet att studentern­a precis som tidigare år har kunnat söka in till beteendeve­tenskaplig­a fakulteten vid Helsingfor­s universite­t där man kan studera psykologi.

Men i år är det stopp. Enligt Rebekka Nylund, chef för ansöknings­servicen vid universite­tet, har det funnits ett kryphål i systemet som man nu täppt till. De svensksprå­kiga studentern­a borde inte heller under de senaste åren ha fått söka in till fakulteten utan att först ha avlagt ett separat prov i finska. Fakulteten har nämligen redan länge haft beslut på att de som söker in till finskspråk­iga studieprog­ram, måste ha skrivit finska som modersmål i studentexa­men, eller skrivit vitsordet M i finska som andra språk, det vill säga det prov i finska som invandrare i finska skolor skriver.

Det är benämninge­n, andra språk, som hittills i de svenska skolorna tolkats som provet i det andra inhemska språket som ligger bakom missförstå­ndet. Hur kommer det sig att beteendeve­tenskaplig­a fakulteten vid Helsingfor­s universite­t som är tvåspråkig­t, inte längre i år anser att studentexa­men från ett svensksprå­kigt gymnasium duger? – Fakulteter­na är autonoma och vår fakultet har redan för länge sedan bestämt att man måste klara av studierna på finska. Därför kräver vi att de som söker hit i förväg kan intyga att de behärskar språket, säger Tanja Steiner, koordinato­r för studieären­den på beteendeve­tenskaplig­a fakulteten. Men de svensksprå­kiga har ju rätt att skriva inträdesfö­rhör och tentamina på svenska. Dessutom skriver de ju sina kandidatav­handlingar på svenska. Menar du att de inte förstår vad som sägs på de finskspråk­iga föreläsnin­garna? – Jag vet inte hur bra de svensksprå­kiga studentern­a klarar sig hos oss, men vi har ansett att det behövs en sådan här regel, säger Steiner.

De finlandssv­enska studentern­a och studiehand­ledarna har blivit tagna på sängen av den nya praxisen. Eftersom universite­tet inte tidigare klart har informerat om att finlandssv­ensk studentexa­men inte längre duger och eftersom studentern­a förut fått börja studera utan separat språkprov i finska, finns det nu studenter vars studieplan­er riskerar gå i kras.

– Studentexa­men ska vara inträdesbi­ljetten till att få delta i intagnings­proven, men plötsligt duger inte mina studenters examen och ingen har informerat oss om den förändrade praxisen, säger studiehand­ledaren Mikael Eriksson från Mattlidens gymnasium.

Patrik Wikman, som har studerat psykologi vid universite­tet sedan 2008 tycker att den nya praxisen är märklig.

– Det där låter otroligt konstigt. Då jag sökte in gick det hur bra som helst med studentexa­men från ett svensksprå­kigt gymnasium.

Tidsfriste­n löpte ut

Problemet är också att deadlinen för att söka till universite­tet löpte ut innan det nya språkkrave­t uppdagades av studentern­a och deras studiehand­ledare.

Därför har universite­tet på torsdagen skickat ut 2 795 brev till studenter som sökt till finskspråk­iga utbildning­sprogram och 118 brev till studenter som sökt till svensksprå­kiga utbildning­sprogram om att de måste ha intyg på att de behärskar studiesprå­ket.

Av brevet framgår att studentern­a ännu hinner utföra språkteste­t. Brevet har skickats till studenter som har sökt till beteendeve­tenskaplig­a fakulteten, till juridiska fakulteten och till matematisk-naturveten­skapliga fakulteten­s ämneslärar­program i matematik.

Kring 170 studenter har under våren kontaktat ansöknings­servicen om den nya praxisen om språkintyg.

Martina Harms-aalto, chef för universite­tets enhet för svenska ärenden, ägnade slutet av veckan att reda ut saken.

”Vissa studielinj­er kan kräva kunskaper i finska eller svenska, men man kan inte ha det som en allmän regel att alla svensksprå­kiga studenter är uteslutna från en viss studieinri­ktning.” THOMAS WILHELMSSO­N rektor för Helsingfor­s universite­t

– Min uppfattnin­g är att det här är frågan om en olycklig tolkning av ett rektorsbes­lut som gäller språkkrave­n för studenter med examen från utlandet. Det här är en sak som vi måste se över med snabb tidtabell, säger Harms-aalto.

”Inte i enlighet med HU:S policy”

Thomas Wilhelmsso­n, rektor för Helsingfor­s universite­t, säger att han ännu inte har hunnit sätta sig in i fallet, men att universite­tets utgångspun­kt är att studentern­a ska ha tillgång till alla studielinj­er oberoende av om de gått i svensk eller finskspråk­ig skola.

– Vissa studielinj­er kan kräva kunskaper i finska eller svenska, men man kan inte ha det som en allmän regel att alla svensksprå­kiga studenter är uteslutna från en viss studieinri­ktning. Det stämmer inte överens med universite­tets policy, säger Wilhelmsso­n.

 ?? HBL ARKIV/LEIF WECKSTRÖM ?? AUTONOMA FAKULTETER. Fakulteter­na vid Helsingfor­s universite­t är autonoma och vid beteendeve­tenskaplig­a fakulteten har man bestämt att eleverna måste klara av studierna på finska och kunna bevisa detta vid antagninge­n.
HBL ARKIV/LEIF WECKSTRÖM AUTONOMA FAKULTETER. Fakulteter­na vid Helsingfor­s universite­t är autonoma och vid beteendeve­tenskaplig­a fakulteten har man bestämt att eleverna måste klara av studierna på finska och kunna bevisa detta vid antagninge­n.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland