Gamla fel ska inte upprepas

Det är bra att diskussionen kring LCHF fortsätter.

Kollegan Timo Strandberg hänvisar till 1935 (Hbl 2.4). Jag har tyvärr inte hittat nyare referenser och grundliga analyser angående ”experimentet” med diabetiker under 1920- och 1930-talen. Därför kan jag inte ta ställning till hur pålitliga resultaten var, med andra ord, hur många diabetiker som ingick i studien och på vilket sätt den hade randomiserats. Hade man uteslutit alla andra faktorer som kunde påverka resultatet? Hur kontrollerade man kosten? Var det alls fråga om forskning?

Jag föredrar bredare och mer moderna studier angående kost och hälsa, förutsatt att metoden håller för närmare granskning. Det skall finnas tillräckligt mycket material med. Dessutom är det en fördel att man inte kommit till slutsatserna om fettets farlighet med margarin- och sötsakstillverkare eller läkemedelsindustri som finansiär.

Exempel på större studier, som kan nämnas i sammanhanget, är WHI (2006) och Mente (2009). WHI presenterades i samma Journal of the American Medical Association som Strandberg hänvisar till. Resultat av åtta års uppföljning på 50 000 kvinnor var intressant. Knappt hälften av kvinnor valdes slumpmässigt ut att äta lågfettskost. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom, och hos de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen.

Archives of Internal Medicine publicerade i sin tur 2009 en stor genomgång av forskning- en på kost och risk för hjärtsjukdom. Raffinerade kolhydrater står högt på listan av ”farlig” kost. Teorin om fettets, även det mättade fettets, farlighet för hjärtat finns i slutet av tabellen.

”Nej, gamla fel skall inte upprepas. Men det gör man om man håller fast vid teorier från 1930-talet.”

Som bäst blåser förändringens vindar för övrigt också. Artiklar som är skeptiska till fettets farlighet och påtalar bristen på bevis har även kommit med i Lääkärilehti. Den 2 april publicerades dessutom en forskning där man hittat förändringar i de små blodkärlen hos barn som haft mycket snabba kolhydrater i sin kost. Skutan vänder, men långsamt. Och det lär nog varnas för fetterna länge ännu, bara för att det hör till – hur skulle man kunna ge upp något man försvarat i årtionden?

Nej, gamla fel skall inte upprepas. Men det gör man om man håller fast vid teorier från 1930-talet. Det är bra att det råder konsensus om att patienten har rätt att välja. Det innebär förhoppningsvis även hans rätt till all information – och till egna val utan kritik från läkare och annan vårdpersonal.

Må diskussionen fortsätta om ämnet! Även en het debatt är bättre än bara en sanning, så som läget har varit länge. För min del avslutar jag ändå diskussionen och koncentrerar mig på det kliniska arbetet och andra uppgifter.

leena Furubacka,

läkare nedervetil