Vackra båtar i trä livsverk i Hangö
I mars fyllde han själv 80 år. I höst blir hans varv – sedan i fjol i form av ett aktiebolag – 50 år, och varvshallarna vid Galeasvägen väntar nu bara på att fyllas med stora och dyrbara båtar för vinterförvaring och reparationer. Och i vår skall en läcke
Vi talar om båtbyggare Ulf ”Uffe” Granström i Hangö, som vigt sitt liv åt träbåtar i alla former. Inne i en av hallarna står redan åttan Silja i väntan på att vinterarbetena skall komma i gång. Båten är byggd i Norge 1930 i mahogny och har under mer än trettio år vårdats av Uffe Granström med sonen Peter Granström. Då har bland annat skarndäck, botten, köl och stävar förnyats och extra spant byggts in.
Granströms enorma arbete med Silja har ägaren, Krister Ahlström, låtit dokumentera i en bok med text av Pekka Barck och fotografier av Aino Huovio.
– Sexorna är rena tävlingsbåtar medan åttorna också används som långfärdsbåtar i familjebruk, förklarar Uffe Granström.
– Reparationsarbetena här har varit omfattande. Som mest har fyra–fem personer arbetat på varvet när vi också byggde nytt. Men det är till exempel svårt att i dag få tag i bra mahogny. Nu sågas mahogny i Sverige, men kvaliteten är ofta dålig, och det blir mycket spill, säger Granström.
– För mig har trä alltid varit det naturliga materialet att bygga båtar i. För någon tid sedan byggde jag en roddbåt bara för att visa för eftervärlden hur en riktig roddbåt skall se ut. Jollar som släpbåtar till segelbåtarna har jag naturligtvis också byggt.
– Jag växte upp i skärgården med båtbyggare som utan ritningar kunde se för sig hur båten skulle bli. Virket till den här roddbåten kommer från Fiskars såg i Pojo, som arbetar mycket med snickerivirke, säger Granström.
Förbundets för hemslöjd och konsthantverk Taito rf förlänade år 2005 Ulf Granström förtjänsttecknet i guld för hans yrkesskicklighet och långa karriär. Bland de många restaureringsarbeten han gjort under 65 år som båtbyggare är det senaste åtminstone för en lekman helt otroligt.
Slup från 1893 återskapas
– En kund hade hittat en gammal svårt förfallen träslup någonstans i en skogsdunge. Han visste att båten var byggd 1893 i Berlin och frågade om jag kunde restaurera den. När båten kommit till Finland visste man inte, bara att den använts som barkass mellan Skatudden och Brändö i Helsingfors. En restaurering verkade närmast omöjlig.
– När vi sedan pratat en tid och druckit kaffe bad jag honom ändå ta hit vraket, säger Uffe Granström.
Av något som en gång hade varit en elegant tio meters slup med rak stäv, öppen styrplats och salong med höga, nedfällbara rutor av slipat glas, återstod då bara ett förvridet skrov. Salongstak och bänkar var halvt ruttnade och bordläggningen illa åtgången, men de flesta av salongsrutorna fanns kvar.
– Vi pallade upp vraket så gott det gick i en hall och gjorde lasermätningar för att få fram tillförlitliga mått för att göra en halvmodell. Jag börjar alltid med det, först sedan kan det bli fråga om nya ritningar. Sen satte vi i gång att bygga en kopia.
– Slupen väger nu drygt 3 ton och är byggd med skrov i ek och det översta bordet i mahogny.
Däcket är gjort av oregon pine.
”För mig har trä alltid varit det naturliga materialet att bygga båtar i. För någon tid sedan byggde jag en roddbåt bara för att visa för eftervärlden hur en riktig roddbåt skall se ut. Jollar som släpbåtar till segelbåtarna har jag naturligtvis också byggt.”
– Från början hade slupen en förbränningsmotor. Jag har installerat en 35 hästkrafters diesel som skall ge en fart av cirka 8 knop. Nu fattas egentligen bara soffor och beslag. Skrovet skall slipas och lackeras sex gånger. En lång flaggstång i aktern ger slupen karaktär. Ägaren vill ha båten klar i tid för att kunna ta gäster till VM-seglingarna i Helsingfors nästa år, säger Granström, konstnär, yrkesman och veteranbyggare.