Häkämies: Jag har fått ett drömjobb
Professor anser att minister som byter sida behöver karenstid
– Jag flyttar från ett drömjobb till ett annat, säger näringsminister Jyri Häkämies (Saml) som i går lämnade politiken för att bli vd på Finlands Näringsliv EK.
Häkämies valdes in i riksdagen för fjorton år sedan och har varit minister i sex år. Som högsta chef för EK blir Häkämies närings- livets viktigaste lobbare mot sina tidigare kollegor på näringsministeriet och i regeringen. Han ser ingen intressekonflikt i att han byter läger.
Det gör däremot professor Niklas Bruun, som anser att en karantän vore på sin plats.
– EK är den ledande lobbyorganisationen som speciellt bearbetar näringsministeriet. Det innebär att Jyri Häkämies (Saml) börjar lobba mot sina nuvarande kolleger och närmaste män på ministeriet, säger Niklas Bruun, professor i privaträtt vid Helsingfors universitet.
– Det kan lätt uppstå en misstanke att han har en extra fördel som tidigare näringsminister.
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) avfärdade problemet vid en presskonferens i går med att det råder en fullständig öppenhet i fallet Häkämies.
– Personligen stör det mig inte att han övergår till lobbying.
– Man kan överväga en lagändring, men det är inte problemfritt. Någon ska betala lön under karenstiden.
Katainen frågade sig också vad som är mer problematiskt: om en person flyttar från statsförvaltningen till en organisation, eller tvärtom. Enligt statsministerns uppfattning har Häkämies i alla fall inte deltagit i regeringens beslutsfattande sedan han för första gången fredagen före kommunalvalet nämnde om en eventuell flytt till Finlands näringsliv EK.
Häkämies själv hänvisade till att det måste vara möjligt för en minis- ter att bli EK:s vd eftersom det är möjligt för FFC:s ordförande ( Lauri Ihalainen) att bli minister.
Svalna ett år
Niklas Bruun har nyligen i en rapport som beställts av det svenska Regeringskansliet rekommenderat att det för ministrar som byter sida bör införas en möjlighet till en ettårig karantän innan de kan tillträda sin nya befattning. Redan misstanken om att en minister kan missbruka kunskap han fått i regeringen i den nya arbetsgivarens tjänst kan skada förtroendet för den offentliga sektorn, heter det i rapporten.
Enligt Bruun är fallet Häkämies ett skolexempel på en intressekonflikt mellan det offentliga och det privata.
– Men det finns inga regler att tillgripa. När Matti Vanhanen gick över till Familjeföretagarnas förbund uppstod det inte ens en diskussion om saken.
Enligt Bruun finns det exempel på mycket konkreta intressekonflikter när höga statstjänstemän går över till det privata näringslivet. Till exempel när personer som köpt försvarsmateriel för försvarets räkning plötsligt anställs av materielförsäljaren.
– Man kan diskutera hur lång karenstiden ska vara, men det är rimligt med en ”cooling off”-period.
Redan nu finns det regler inom statsförvaltningen för karenstid när centrala tjänstemän går över till den privata sektorn. Men det förutsätter att karensvillkoret är inskrivet i tjänsteavtalet.
– Det är mycket ovanligt att karensvillkoret införs i avtalen. Jag känner
”Man kan diskutera hur lång karenstiden ska vara, men det är rimligt med en ’cooling off’-period.”
NIKLAS BRUUN professor inte till ett enda fall, säger Bruun.
Orsaken är krasst ekonomisk. Ifall karensen utlöses måste statsförvaltningen punga ut med en lön som motsvarar karenstiden. Tjänsteavtalen gäller inte ministrarna, däremot nog deras specialmedarbetare.
– Att politiska tungviktare väljs in i den privata sektorn beror på att de sitter på ett socialt kapital och har ett nätverk som intresseorganisationen räknar med att ger utdelning, säger Nikodemus Solitander, som forskar i företagsansvar och företagsetik vid Hanken.
Frågan är hur den tidigare politikern använder de kanaler han eller hon fått i sin politiska verksamhet. Enligt Solitander kan det i vissa fall behövas en karenstid, men han tror inte på absoluta regler. Etiken avgörs från fall till fall.
Han säger att huvudsaken är att politikern, i detta fall Häkämies, inser att det finns en risk för etiska spänningar och inte avfärdar frågorna som bagateller.
Viktigt är också att politikern inte har dubbla roller utan att avbrottet är definitivt.
En större fara för intressekonflikter ser Nikodemus Solitander i att folk från den privata sektorn övergår till politiken – i synnerhet på lokal nivå. Beslutar en chef på affärskedjan om markanvändningsfrågor finns det enligt honom klara risker för oetiskt beteende.
– Här finns ofta ingen transparens och mindre medieintresse.