Greklands lånebörda ännu för stor
Tyska experter tror inte att Grekland kommer att klara av sin statsskuld.
Den allmänna tippningen är att den grekiska skuldbördan måste lättas genom en ny nedskrivning. Annars kommer statsskulderna inte ner till en sådan nivå att Grekland klarar av sina åtaganden.
Nästa nedskrivning av skulderna kommer också att drabba de euroländer som har bidragit till att rädda den grekiska ekonomin.
Grekland har räknat med att eurogruppen går med på att nästa lånerat betalas ut snabbt. Landets parlament godkände natten till torsdagen ett tufft strukturprogram som skall skära den grekiska statens budgetunderskott med 13,5 miljarder euro fram till år 2016.
I morgon skall det grekiska parlamentet godkänna förslaget till nästa års budget. I budgetförslaget har en lång rad sparåtgärder fått mera konkret form.
Den grekiska koalitionsregeringens stöd i parlamentet har naggats i kanten. Det socialdemokratiska partiet Pasok slängde i torsdags ut sex av sina parlamentsledamöter för att de röstade mot strukturprogrammet. Också det bärande regeringspartiet Ny demokrati (höger) blev tvunget att städa i sina led.
Men en godkänd budget är inte tillräckligt för att processen skall gå vidare.
Den grekiska regeringen och den så kallade trojkan har ännu inte nått en samsyn om hur stor landets skuldbörda egentligen är och hur stor den förväntas vara år 2020.
Därför har den såkallade trojkan med företrädare för EU-kommissionen, ECB och IMF ännu inte kunnat formulera sin rapport om hur det egentligen står till med den grekiska ekonomin.
Trojkans rapport behövs för att eurogruppens finansministrar skall kunna fatta sitt beslut.
Den grekiska finansministern Jannis Stournaras bekräftade i går att diskussio- ner pågår om skuldbördan.
– Det finns ingen orsak att oroa sig, vi kommer att få vår lånerat, förklarade han för journalister.
Men enligt uppgifter i Financial Times kommer det ännu att behövas mera förhandlingar innan trojkan är redo att ge Grekland klartecken.
Grekland behöver pengarna för att klara av att betala en lånerat på fem miljarder euro. De pengarna skall in på konto på fredag.
Summan som Grekland väntar på att lyfta som lån nu är 40 miljarder euro. Det är en del av det jättelån på 130 miljarder euro som landet fick löfte om i mars.
Pengarna behövs för att kapitalisera de grekiska bankerna som nu går på sparlåga.
”Det finns ingen orsak att oroa sig, vi kommer att få vår lånerat. ” JANNIS STOURNARAS finansminister i Grekland.
I går fortsatte också förhandlingarna om hur Cyperns banker skall räddas. De cypriotiska bankerna drabbades hårt när de grekiska statsskulderna skrevs ner i våras. Förlusten steg till över fyra miljarder euro. Det kan jämföras med Cyperns bnp på 17 miljarder euro.
Cypern nästa
Cypern vill ha ett stödpaket på omkring 10 miljarder euro, pengar som skulle gå till att rädda bankerna. EU, ECB och IMF kräver i sin tur att Cypern går med på strukturella reformer som förbättrar landets konkurrenskraft.
Men förhandlingarna försvåras av misstankarna om att cypriotiska banker har sysslat med penningtvätt.
En färsk tysk rapport visar att ryska medborgare har 21 miljarder euro deponerade i cypriotiska banker. Det innebär att det är ryska miljonärer som skulle dra den största nyttan av att EU går in och räddar bankerna på Cypern.
Banksektorn har vuxit snabbt på Cypern och är till omfånget nio gånger större än landets bruttonationalprodukt.