Alltför mycket halvspråkighet
Förr sades det att finnar tiger på två språk. Numera kan de i stället beställa pizza på fyra eller fem språk och det gäller också oss finlandssvenskar som inte längre är mera bildade fast vi kan uttala tonande sjeljud på franska, vilket finnarna inte kan.
Som vi vet kan man numera bli student genom att skriva prov i ett enda realämne om man kompletterar med en rad olika språk. Det är inte ovanligt att man avlägger studentprov i fyra språk, till exempel bruten finska, dålig svenska, ofullständig engelska och eländig franska. Därefter kan den unga studenten bege sig ut i livet och berätta om det enda realämne han är godkänd i på något av dessa språk. Fast han naturligtvis lärt sig annat i skolan än det han skrivit i studenten är utgångspunkten inte maximal.
Dagens ungdomar har dåliga kunskaper i modersmålet svenska, det vet alla gamlingar som i motsats till radioredaktörer är vana vid att använda rätta prepositioner. Kan man inte sitt modersmål är det svårt att lära sig nya språk.
De 15 000 grundskoleelever som varje år väljer ett extra så kallat A2-språk får 450 timmar undervisning i det här språket, konstaterar radiochefen Juhani Mykkänen i Helsingin Sanomat och frågar om det är mödan värt. Hur mycket annat nyttigt kunde man inte lära sig under 450 timmar förutsatt att man avstod från det här extra språket som ändå inte kan läras ut ordentligt. Om det är fråga om franska så riskerar man att inte kunna konversera under semestern på Rivieran. Med vem? Att lära sig några turistrepliker och filmtitlar kan man kanske vara utan.
I stället kunde man kanske få undervisning i hur man betalar räntor, söker jobb, köper bostad, skapar kontakter och undviker att bli lurad på nätet (på svenska, finska och engelska).
Journalisten Mykkänens poäng är dels att språkundervisningen i skolan ger dåliga resultat i förhållande till använd tid. Mycket tid slösas bort. Vidare anser han att den här tiden så att säga ”är bort från annat” och borde användas bättre.
Tänk till exempel på alla de tusentals ungdomar som inte förstår hur räntan på snabblån ackumuleras och av okunskap och dumhet drivs in i ett skuldspiral. En 50 timmars kurs i skuldhantering kunde rädda många. I dag lär de sig i stället att säga ”Je suis i konkurs” eller ”Ich bin total bankrutt, excuse me”. Vilket påminner oss om att engelska borde man kunna mycket bättre, samtidigt som många andra språk är onödiga ifall man inte lär sig dem riktigt bra, då de plötsligt blir nyttiga igen.
Så länge jag minns har det tjatats om hur nyttigt det är med många språk, vilket har lett till att hälften av Finlands folk går omkring och är mångfalt halvspråkiga eller kvartsspråkiga trots att de framför allt borde kunna sitt modersmål och bra engelska. Resten kan diskuteras utgående från hemmiljöns språk, arbetsmarknadens krav och antalet timmar som finns kvar. I skolan och i livet.