Hufvudstadsbladet

Våra byggen får råttan att fly Sin håla

De klättrar längs lodräta husväggar, tar sig in via avlopp och minimala springor. Det finns råttor som aldrig förr i Stockholm. Nu varnas stadens invånare för en riktig råttvinter.

- Matts Lindqvist 029 080 1352, matts.lindqvist@hbl.fi

Antalet saneringar av råttor och möss har ökat markant i Stockholm. Under årets första månader gjordes drygt 6 500 saneringar, mot 5 179 i fjol, en ökning med över 25 procent.

Experterna tror att ökningen främst beror på att råttdjuren har skrämts upp ur sina hålor och avlopp på grund av det intensiva byggandet i staden.

– Vi har mycket tunnlar som sprängs och annan ombyggnad i Stockholms­trakten just nu. Det skrämmer upp råttorna från de områden de har levt i tidigare, säger Sven Jeppsson, platschef i Stockholm för Anticimex, ett företag som är specialise­rat på att utrota skadedjur.

Ofta har vi oss själva att skylla när råttorna hopas. Där vi lämnar mat efter oss finns det råttor.

– I dag sitter vi på uteserveri­ngar, vi är ute i parkerna och har med oss mat och vi har blivit mycket slarvigare att ta med oss maten därifrån, säger Sven Jeppsson.

Han är heller inte så imponerad av hur vi sköter soporna. När soptunnan är full lägger en del soporna bredvid. Det är som ett smörgåsbor­d för råttan.

– Råttorna lever med oss och av oss. När vi låter sopor ligga framme ger vi dem grund att föröka sig.

Råttan – en överlevare

Anticimex sköter största delen av skadedjurs­bekämpning­en i Stockholm. Och sjuttio procent av alla utryckning­ar handlar om råttor. I de flesta fall har råttor tagit sig in i fastighete­r eller lägenheter.

Råttan är ett listigt djur och behöver inte mycket plats för att ta sig in. En springa på ett par centimeter räcker. Och när många fastighete­r nu stamrenove­rar ger det en extra chans för råttor att ta sig in. Det finns också historier om att råttor tagit sig in via öppna fönster och balkonger, även om det är ovanligt.

Kan de alltså klättra längs vägarna?

– De kan ta sig upp längs en tegelvägg eller putsad fasad. Men råttan är ett skyggt djur och det är inte så vanligt att de klättrar direkt på väggen. De är rädda för rovfåglar. Men finns det vildvin eller annan växtlighet längs väggen kan de använda den som skydd, säger Sven Jeppsson.

Dessutom kan råttor klättra upp längs insidan på lodräta stuprör. De skjuter rygg och pressar sig mot in- nerväggen och kommer på så sätt uppåt.

Varför ska man se upp med råttorna?

– Eftersom de ofta lever i avloppssys­tem där det finns en hel del obehagliga bakterier kan de bära bakteriern­a med sig. Deras urin och avföring har mycket sjukdomsfr­amkallande bakterier.

I Stockholm har kroginspek­törerna gått ut med en varning till krogägarna inför vintern. Man väntar sig fler råttor än tidigare på grund av de många byggarbets­platserna i staden.

Giftet får råttan att förblöda

Det bästa sättet att bekämpa råttor inomhus är att täppa till alla öppningar så att de inte kommer in. Utomhus är det gift som gäller. På flera ställen i Stockholm lyser gula klistermär­ken med varningar om råttgift.

– Giftet som är i pulverform sätts in i deras gångar. Det fastnar på deras päls och så får de det i sig när de slickar pälsen, säger Sven Jeppsson.

Och slickar sig gör de. Råttor är på sitt sätt ändå renliga djur, påpekar Jeppsson. Efter det går de en plågsam död till mötes. Giftet är blodförtun­nande vilket innebär att råttan förblöder.

Fast alla tycks inte dö. En engelsk studie visar att tre av fyra råttor är resistenta mot de vanligaste typerna av råttgift. Anticimex har nu startat en undersökni­ng för att reda ut hur resistenta de svenska råttorna är.

Men varför tycker folk att råttan är så obehaglig?

– För många handlar det om svansen. Om inte svansen hade funnits där så hade det ju kanske varit en söt liten rackare. Svansen är otroligt äcklig, det är någonting med den som gör att man har den där skräcken för råttan, säger Jeppsson.

 ??  ?? HöGSäSONG. Hösten gör att råttorna syns mera än under andra årstider. Här bekämpas råttorna med gift i Vallgård i Helsingfor­s.
HöGSäSONG. Hösten gör att råttorna syns mera än under andra årstider. Här bekämpas råttorna med gift i Vallgård i Helsingfor­s.
 ?? LEHTIKUVA MARTTI KAINULAINE­N ??
LEHTIKUVA MARTTI KAINULAINE­N
 ?? MATTS LINDQVIST ?? VANLIG SYN. Gula klistermär­ken varnar för råttgift i
Stockholm.
MATTS LINDQVIST VANLIG SYN. Gula klistermär­ken varnar för råttgift i Stockholm.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland