Orättvis arbetsgivare

Har du en fråga till Hbl:s juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller per post till ”Juristen svarar” / Hbl, Pb 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.

Jag erbjöds för en tid sedan ett halvtidsvikariat av chefredaktören på en lokaltidning. Han ringde mig och sa att jag får jobbet. Jag skulle komma till redaktionen följande dag för att vi skulle komma överens mer detaljerat om jobbet. Arbetet skulle börja följande vecka, vilket gjorde att jag avböjde ett annat jobb.

Några timmar senare kom det ett sms från chefredaktören där han skrev att de hittat en annan som kunde jobba heltid i stället och att jag inte får jobbet. Han förklarade att de egentligen ville ha en anställd på heltid – trots att han tidigare sagt att jag kan vara halvtid.

Jag känner mig orättvist och oprofessionellt behandlad. Jag vill inte ha jobbet mera men kan jag få upprättelse? För inte har väl arbetsgivaren handlat korrekt här?

Besviken journalist

Enligt arbetsavtalslagen kan ett arbetsavtal ingås muntligen, skriftligen eller i elektronisk form. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren skriftlig information om arbetsförhållandets centrala villkor om anställningen gäller tills vidare eller om ett visstidsavtal räcker minst en månad. Detta innebär att det juridiskt mest motiverade sättet att ingå arbetsavtal är att parterna gör det skriftligt genom att underteckna en skriftlig arbetsavtalsblankett.

En arbetsgivare och en arbetstagare kan komma överens om en prövotid, som i vanliga fall kan utgöra högst 4 månader. I tidsbundna arbetsavtal får den inte heller vara längre än hälften av arbetsavtalets längd.

Under denna tid kan vardera parten överväga om anställningen uppfyller de krav och önskemål som par- terna har ställt. Prövotiden inleds dock först från det att arbetet har inletts.

Högsta domstolen har i ett fall konstaterat att prövotidsklausulen inte kan åberopas vid en situation där arbetsgivaren har avslutat ett arbetsavtal redan innan det konkreta arbetet ens har inletts. I ett sådant fall ska man avgöra om arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet på de normala avslutningsgrunderna i arbetsavtalslagen, alltså genom uppsägning eller hävning.

Frågeställarens fall

I detta fall har journalisten blivit erbjuden ett halvtidsvikariat och han har tagit emot det, men innan arbetsavtalet har undertecknats har arbetsgivaren meddelat att journalisten inte får jobbet eftersom en annan kan jobba heltid.

Då arbetsgivaren inte ens hävdar att det skulle föreligga en laglig grund för avslutandet av journalistens arbetsavtal har arbetsgivaren således inte handlat korrekt.

Vill journalisten kräva skadestånd av arbetsgivaren för utebliven inkomst kan han göra det, men i så fall behöver han juristhjälp.

Frågeställaren ska ändå tänka sig för; en rättegång kan dessvärre leda till att den besvikne journalisten verkligen får rykte om sig att vara en besviken journalist, vilket i sin tur kan försvåra hans framtida möjligheter att få arbete inom en relativt begränsad bransch i Finland. Arbetsrättsjurister får ofta förklara för sina klienter att Finland är ett litet land.

Vill frågeställaren däremot få juridisk upprättelse har han i detta fall goda juridiska grunder för det.