Karriär späckad av förtroendeuppdrag
Under trettio år var han en av dem som bestämde vem som skulle få titulera sig Årets Nors. Men 2012 hade han ingen talan. Jaakko Airava var äntligen redo att själv acceptera utmärkelsen.
Föreningen Forna Normallyceister, grundad 1947, har sedan 1981 valt Årets Nors. Jaakko Airava har i egenskap av föreningens sekreterare och skattmästare varit med om att utse alla sina 31 föregångare. Efter 45 år lämnade Airava, 70, i våras styrelsen.
– Föreningens sekreterare undrade 1967 om jag ville ha hans jobb. Eftersom jag fått ett stipendium (500 mk) av Forna Norsar när jag blev student 1961, tyckte jag att jag inte kunde tacka nej.
Två år senare accepterade jag, dumt nog, att också ta skattmästarens uppgift, säger Airava, som då redan var en erfaren bankman.
Egentligen var det bara naturligt att det gick så. Airavas hela liv har fyllts av förtroendeuppdrag.
Han var under cirka tjugo år föreningen Pohjola-Nordens ekonom. För sitt mångåriga arbete inom ro- mersk-katolska kyrkan i Finland beviljades han 1988 Sankt Gregorius riddarorden av påven Johannes Paulus II. Han härstammar på mödernet från norra Italien.
Jaakko Airava fick diagnosen Parkinsons sjukdom 1997. Föga överraskande är han ordförande i Helsingforsnejdens svenska Parkinsonklubb.
Under en sommar som springbud på Suomi-Filmis dotterbolag Fin- landiakuva träffande han sin blivande hustru Eva, som han nu varit gift med i femtio år. Efter studentexamen slussades han av arbetsförmedlingen vidare till Nordiska Föreningsbanken, som behövde sommarhjälp. Han stannade på banken till 1986. Ursprungligen var tanken att kombinera arbete och studier.
– Det blev ingenting, och viljan att tjäna pengar var större än viljan att slutföra studierna, säger mannen som ägnat större delen av sitt liv och sin fritid åt oavlönat föreningsarbete.
Så småningom blev det Föreningsbankens fondavdelning för Airava, som kan visa upp en fullmakt (daterad 27.6.1973) som gav honom täm- ligen fria händer som börsmäklare. En ungefär liknande fullmakt beviljades han av katolska kyrkan. För åtta år sedan kallades Jaakko Airava till hedersmedlem i Finlands Börsmäklares riksförbund.
Från banken flyttade Airava till partifirman Selin och blev sedan norska Odin-fondens representant i Finland.
– Jag har ställt upp i två kommunalval för Svenska folkpartiet och fått 46 och 65 röster, minns Airava, också en tid kolumnist i Forum för ekonomi och teknik under signaturen Stockman.
Man med perspektiv
Under Airavas första tid i Forna Norsar var verksamheten koncentrerad på Svenska Normallyceums matrikel som skulle omfatta 1864–1964. Men arbetet drog ut på tiden och man beslöt att matrikeln skulle bli så komplett som möjligt och sålunda omfattar den också åren till och med 1974 då Norsen fusionerades med Svenska Flicklyceet.
Matrikelkommitténs ordförande var historieprofessor Jarl Gallén, dåvarande ordförande i Forna Norsar.
– Bra att en historieprofessor ( Henrik Meinander) också skriver 150-årshistoriken till jubileet om två år. Boke Reuter gjorde grovgörat med matrikeln, som blev färdig i mitten av 1990-talet och gav ekonomisk förlust men av utomstående bedömdes som i det närmaste fullständig.
När Forna Norsar inte är upptagna av matriklar och historiker är det understödsverksamhet som är huvuduppgiften.
– Principen är att vårt stöd skall beröra så många norsar som möjligt, genom klassresor, idrott, musik och så vidare. Våra samkväm har visat att de allra äldsta norsarna känner en betydligt större samhörighet än vi andra och så borde vi mycket tidigare ha accepterat flickor som medlemmar (det skedde för ett par år sedan), säger Airava milt kritiskt om sin förening.
Han har perspektiv. Alla hans fyra barn har gått i Norsen. Av de åtta barnbarnen är en student från Norsen, en går i gymnasiet och en i högstadiet.
Kontakten till den gamla skolan bryts inte bara för att Jaakko Airava fått litet mer fritid. Han fick sitt välförtjänta diplom i samband med Forna Norsars samkväm i onsdags.
”Principen är att vårt stöd skall beröra så många norsar som möjligt, genom klassresor, idrott, musik och så vidare.”