Simmarlöftet vill till Rio 2016
Upp till tretton kilometer per dag. För sjuttonårige simmaren Eetu Piiroinen är det hur mycket man tränar som är huvudsaken.
För två veckor sedan slog han SFI-rekordet i 1 500 meter frisim på kort bana. Och efter 800 meter i gårdagens tävling i SFI-mästerskapen i Britas i Helsingfors höll han fortfarande rekordfart. Till slut blev han tjugo sekunder från sitt färska rekord.
– Det var den svåraste 1 500-meterstävlingen hittills. Det var valet av taktik som gjorde det, eftersom vi valde att börja så hårt det gick, säger Eetu Piiroinen i simhallskaféet en stund efter tävlingen.
Piiroinen har gjort bäst ifrån sig på de längre sträckorna, som just 1 500 meter frisim där han satte rekord. Just nu tränar han 6–9 gånger i veckan – lördagen är den enda vilodagen – och kan som mest simma tretton kilometer under en dags träningar.
Tvärtemot vad man ofta hör toppidrottare och deras tränare säga i dag är det kvantiteten, inte kvaliteten som är det viktigaste för Piiroinen och hans träningsteam.
– Kvaliteten får man sedan när man toppar formen. Då kan man fundera på hur långfingret bäst ska slå ned i vattnet.
Pappa Mika har huvudansvaret för träningen. Mamma Tua sköter torrträningen och tränaren Katja Väg är den enda utanför familjen i teamet, vilket är viktigt.
Styrketräningen får också mindre vikt. Piiroinen ”lyfter inte skrot” alls, utan styrketräningen sker med andra hjälpmedel eller med den egna kroppsvikten som tyngd.
Att man ser träningsmängden som så viktig har hans team också fått kritik för.
– Det gäller att köra sitt eget race bara. De som har kritiserat oss har simmare som har klarat sig sämre.
Simsnack i Grani
Det är speciellt en sak som får ho- nom att orka med de tusentals timmarna i bassängen.
– Om tre och ett halvt år är det OS i Rio de Janeiro. Det är mitt största mål. Efter det behöver jag aldrig se en bassäng mer.
Det betyder inte att Piiroinen tänker sluta med simningen 2016, bara att han inte har planerat längre. Det var bara ett halvår sedan han bör- jade se Rio som ett realistiskt mål.
”Vi” och ”oss” är pronomen som Piiroinen använder hela tiden under intervjun i stället för ”jag” och ”mig”. Det finns en orsak till det. Även om det är han som gör jobbet i bassängen skulle det inte bli någonting utan hans team. Kring middagsbordet i Grankulla blir det en hel del simningsrelaterat snack även om för- äldrarna då främst är just föräldrar, inte tränare.
Det gör ont att simma
På paradsträckan 1 500 meter frisim har bara legenden Antti Kasvio simmat sträckan snabbare som junior. När Piiroinen satte nytt SFI-rekord i Sverige var det ett annat bekant namn som fick se sitt rekord slaget med en halv minut – Vesa Hanski.
Men hur långt kan Piiroinen gå? Någon Michael Phelps med skostorlek 48 och enorma händer är han med sina 180 cm rent fysiskt inte.
– Jag brukar vara en av de minsta simmarna på junior-EM. Man blir en simmare bara genom att simma.
Ett 1 500-meterslopp räcker drygt femton minuter. Vad tänker du på där under vattnet?
– Efter loppet vet jag inte riktigt vad jag har tänkt på. Men jag brukar i varje fall tänka på hur ont det gör och hur lite det är kvar av sträckan, säger Eetu Piiroinen.