Säkerhetspolitiskt forum behövs

Utrikesutskottets oro över Arktis är befogad. Avsaknaden av ett forum för så kallade hårda säkerhetsfrågor saknas. Det bör rättas till.

DET äR BRA att riksdagens utrikesutskott i sitt betänkande förra veckan fäster uppmärksamheten vid att det inte finns ett enda forum för så kallade hårda säkerhetsfrågor i Arktis. Det behövs ett forum för att diskutera fred och stabilitet, skrev The New York Times (NYT) i mitten av mars.

NYT citerade också amiral James G. Stavridis, militär kommendör för Nato. Stavridis varnade 2010 för att området kan bli ”en isig sluttning mot en konkurrenszon, eller värre, en konfliktzon”, om inte världens ledare klarar av att säkra freden i Arktis. BLICKARNA RIKTAS mot Arktiska rådet och dess åtta medlemmar: Finland, Sverige, Danmark, Norge, Island, USA, Ryssland och Kanada.

Men då rådet grundades 1996 bordlades frågan om säkerhet och bevarandet av freden. Det är dags att tänka om. Kapplöpningen till olje- och gasfälten och en exploatering av fiskenäringen utgör en potential till konflikt, även om alla är överens om att spänningen tillsvidare är låg.

Det råder ingen brist på nationella säkerhetsstrategier som inkluderar Arktis. Färska sådana har flera länder, bland annat Ryssland, Kanada och Norge. Det som fattas är en sammanjämkning.

Arktiska rådet vore ett naturligt forum. Men om inte de åtta staterna kan enas om mekanismerna för konfliktlösning kan det förstås också skötas av någon annan organisation. Frågan är om detta är i de arktiska nationernas intresse. DET äR INTE BARA riksdagens utrikesutskott och NYT som oroar sig. I en gemensam artikel tar Einar Benediktsson, tidigare isländsk ambassadör i USA, Nato och EU, och Thomas R. Pickering, tidigare biträdande amerikansk utrikesminister och Rysslandsambassadör, upp frågan om Kina.

Kina har för länge sedan inlett en charmoffensiv mot Island och vill bygga ett ”turistparadis” på en avlägsen ort på norra Island. Detta skulle enkelt kunna förvandlas till bostäder för kinesiska arbetare och fungera som hamn för att utforska Arktis. Dessutom kunde ”turistparadiset” lätt integreras i Kinas planer på ett miljardprojekt för att utveckla

”Om inte Arktiska rådet kan enas om mekanismerna för konfliktlösning kan det förstås också skötas av någon annan organisation.”

gruvor norr om Nuuk på Grönland, skriver artikelförfattarna. KINA HAR INTE kommit med någon officiell Arktispolicy. Men Kina hör till de länder som eftersträvar observatörsstatus vid Arktiska rådet. Det finns ingen garanti för att Kina skulle rätta sig efter Arktiska rådets enhälliga beslut även om observatörsstatus beviljades. Men om det blir ett nej väger Arktiska rådet ännu lättare.

Kina är inte heller det enda landet som anser att de nya farlederna i norr ska kunna utnyttjas av alla.

Utrikesutskottet hänvisar till expertutlåtanden som varnar för att säkerhetsfrågor i allt högre grad kommer att hanteras bilateralt om inget gemensamt forum finns. RISKEN FöR EN MILITäR konfrontation i Arktis bedöms som i det närmaste obefintlig. Men det är inte heller realistiskt att vänta till den dag detta eventuellt inte längre gäller och tro att man i en akut situation lyckas bättre.

Regeringen har skjutit upp offentliggörandet av sin nya Arktisstrategi med en månad. Det ska bli intressant att se om och i så fall hur strategin har tagit ad notam utrikesutskottets oro över avsaknaden av ett forum för just dessa frågor.