Tung rysk vokabulär
”Våra kärnvapen kommer att utgöra en garant för stabiliteten i Nordeuropa i flera år framöver.”
SERGEJ SJOJGU Rysslands försvarsminister ”De kör den här retoriken titt och tätt, de vill vara en stormakt.”
CARL HAGLUND Finlands försvarsminister
en, inför pressen. Efter en konstpaus säger han:
– Det där är en stor, global fråga som förtjänar en djupare analys än ett kort svar. Vi tar det en annan gång. Vi har ett fredspartnerskap med Nato men allt är inte så enkelt.
Rysk retorik
Ministrar, tjänstemän och journalister åker i kortege till Sandudds begravningsplats för kransnedläggning och ceremoniellt vapenskrammel. Kyrktornets klocka klämtar ödesmättat, och klangen skär sig med musiken när militärorkestern inleder med Rysslands nationalhymn. Så följer Finlands dito, Sjojgus kransnedläggning, Björneborgarnas marsch och Finlandiahymnen innan ministrarna tågar vidare för en kort minnesstund vid president Urho Kekkonens grav. Handskakning och farväl.
Kvar blir Carl Haglund och pressen. Försvarsministern upprepar att ett finländskt Natomedlemskap inte är aktuellt under den här valpe- rioden. Han tonar ner dramatiken i Sjojgus retorik, även det odefinierade uttalandet om motdrag.
– Jag uppfattar det inte som ett hot. Jag tar det som en reaktion på att Nato expanderat och placerat ut missilförsvarssystem över den forna Warszawapaktens territorier. Ur ryskt perspektiv är det inte önskvärt, det säger de i alla sammanhang. De kör den här retoriken titt och tätt, de vill vara en stormakt. Jag skulle inte dramatisera upp uttalandet. Bilateralt pratade vi inte alls Nato.
– Finland formar alltid sin Natoståndpunkt självständigt, inte ur rysk synpunkt, säger han och påminner om att försvarets resurser och uppgifter inte är i balans på sikt, vilket tär på trovärdigheten.
Haglunds tips till de ivrigaste Natopådrivarna, i synnerhet i Sverige, är att justera argumenten.
– Målar man hotbilder av Ryssland utnyttjar ryssarna det som ett slagträ.