”Kommunen är som en binnikemask”

Vid kommunfusioner går närheten i små kommuner förlorad, röster från perifera områden riskerar att tystna och politiker blir tvungna att behärska större helheter.

Det här visar rapporten Den nya kommunen som Maria Brommels gjort för Kommunförbundet och tankesmedjan Magma.

Men fusioner ökar samtidigt sakkunskapen bland personalen. God förvaltning blir ett måste och gamla informella kanaler till makten bryts,

I samband med en kommunfusion finns det också möjlighet att utveckla nya former av närdemokrati.

– Det viktigaste är att hitta demokratiformer som aktiverar dem som inte känner sig delaktiga i kommunen, säger Brommels som gick i pension från posten som redaktionschef för Finlands kommuntidning i höst.

Hon har undersökt de fusioner där de nuvarande kommunerna Raseborg, Pargas, Lovisa och Vörå uppstod. Hon fick i uppdrag att jämföra resultatet av kommunfusioner med de löften som getts före fusionerna. Men det visade sig vara en svår uppgift eftersom det gavs få löften. Politikerna ville inte binda sig vid sådant de inte nödvändigtvis kan hålla, säger Brommels.

Mer sakkunskap

Kommundirektören Christina Öling i Vörå ger ett exempel på hur det kan gå. Enligt fusionsavtalet skulle en viss tjänst finnas i en viss kommundel. Men personen som innehade tjänsten trivdes inte med arrangemanget och sade upp sig.

– Där förlorade vi en god tjänsteinnehavare i stället, säger Öling.

I Vörå märkte man att förändringsbenägenheten hos personalen blev större, medan Pargas provat på att decentralisera olika funktioner och konstaterat att stödfunktioner utan direkt kundkontakt mycket väl kan skötas utanför centrum. När de anställda blir fler ökar också sakkunskapen och möjligheten att sköta olika ärenden.

– I en liten kommun med en eller en halv anställd på tekniska sektorn skulle det vara svårt att göra upp till exempel vindkraftsplaner, säger Tom Simola, kommundirektör i Kimitoön.

Kommunens behov ändras

Att jämföra utvecklingen av antalet anställda är svårt. Dels styrs kommunerna av den lagstadgade femårsregeln som hindrar kommunerna att säga upp personal på fem år efter en fusion. Dels förändras kommunernas behov, påpekar Mårten Johansson, kommundirektör i Raseborg.

Raseborg har anställt 200 personer till sedan fusionen. Staden har bland annat tagit över hälsovårdscentralen i Karis som förut sköttes av ett privat bolag och eftermiddagsverksamheten som tredje sektorn inte längre ville sköta. – Kommunen måste vara som en binnikemask för att klara sig, äta sig fram och dö bort i bakändan, säger Johansson.

Rapporten Den goda kommunen presenterades i Helsingfors i går.

DRAGKAMP. Pensionerade journalisten Maria Brommels tror att kommunreformen kan handla om en dragkamp mellan de resurser som går genom kommunen som gemensam konsumtion och de som används som privat konsumtion.

PRAXIS. Kommuner har olika förvaltningskulturer. I Raseborg satsade man på att alla skulle lära känna varandra och söka den bästa praxisen, säger stadsdirektören Mårten Johansson.

SVåRT. Fusionen mellan Vörå och Maxmo var lätt eftersom man startade från noll, men fusionen mellan VöråMaxmo och Oravais var svår bland annat för att Oravais var så tudelat, säger Christina Öling, kommundirektör i Vörå.

REGLER. Man borde skriva in vilka verksamheter som ska effektiveras i samgångsavtalet för att man inte ska behöva strida om det i den nya kommunen, säger Kimitoöns kommundirektör Tom Simola.