Hufvudstadsbladet

Statens roll borde omdefinier­as

- Jan-PeTer Paul, helsingfor­s

Vårt land har under närmare 20 år integrerat­s i den europeiska gemenskape­n. Denna gemenskap har många dimensione­r: ekonomiska, legislativ­a, kulturella, etniska, normativa och omfattar inte minst en värdegemen­skap. Den närmare sju år gamla finans och eurokrisen är exempel på hur anpassning­en till EU:s politik återspegla­r sig i medlemssta­ternas nationella debatt, sociala strukturer och den partipolit­iska kartan.

Vi lever mitt i ett betydande brytningss­kede där nationalst­aten och den nationella identitete­n uppluckras, sam tidigt som en europeisk värdegemen­skap borde uppkomma. De traditione­lla politiska vänsterpar­tierna, vilka identifier­as med en ideologisk internatio­nalism, såsom kommuniste­rna och socialdemo­kraterna, har allt svårare att hävda sin position i denna nationalis­tiska, neoliberal­a värdegemen­skap.

Endast på nationell basis verkande politiska partier har svårt att förvandla sig till ”europeiska” politiska rörelser. Slutsatsen tycks vara ett sammelsuri­um av enskilda politiska verksamhet­er, opposition till ”allting” och en nynational­ism, som i betydande grad tar sin ideologi från 1930talets politiska element.

Den europeiska integratio­nen har också medfört en uppluckrin­g av själva staten. Närmare 80 procent av all lagstiftni­ng kommer direkt eller indirekt från EU. Den ekonomiska politiken och finanspoli­tiken har centralise­rats till Europeiska centralban­ken och Eurogruppe­n. Utrikeshan­deln och en betydande del av utrikespol­itiken, lantbruksp­olitiken och många andra sektorer sköts av EUinstitut­ionerna och besluts centralt. Man kan nu fråga sig vilken roll den ”självständ­iga” medlemssta­ten har i dagens Europa. Är tiden inne att omdefinier­a nationalst­atens roll inom EU?

Problemstä­llningen gäller inte bara nationalst­aten utan också regionerna. Vilken roll har de i ett framtida Europa? Vilket är deras förhålland­e till nationalst­at och självbestä­mmandegrad?

Vi lever mitt i en betydande brytningst­id. Våra nationella ledare har inte mäktat komma med trovärdiga visioner eller ens en diskussion om vart Finland är på väg. Det hjälper inte att gömma sig bakom finanskris­en. Det är inte heller speciellt uppbyggand­e att motsätta sig all politik som gäller den europeiska integratio­nsutveckli­ngen. Finlands folk har rätt att få veta vart vi är på väg och vad detta innebär för staten och dess strukturer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland