Döda

Tua Rahola Född: 6.6.1940 i Helsingfors Död: 18.5.2013 i Esbo Filosofie magister Tua Rahola, f. Österlund, blev student 1959 och kom efter kandidatexamen med fysik och matematik som huvudämnen 1966 till Radiokemiska institutionen vid Helsingfors universitet. Hennes huvuduppgift blev mätning av radioaktivitet i människor. Det gällde främst renskötarna i Lappland, som utsatts för radioaktivt nedfall från kärnsprängningar, men även andra tillämpningar av mätmetoden för medicinska och metaboliska studier.

Tua kom som forskare till dåvarande Strålningsfysikaliska institutionen (nu Strålsäkerhetscentralen, Stuk) år 1975.

Även här var hennes viktigaste uppgift att mäta radioaktivitet i människor och att beräkna stråldoser. Uppföljningen av samerna pågår fortfarande, och efter olyckan i Tjernobyl har även andra utsatta grupper blivit mätta, både i Finland och i Ryssland.

Metoden används även för kontroll av kärnkraftverkens personal och andra strålningsarbetare.

En stor del av dessa mätningar utfördes i fält, med specialutrustning hon själv planerat. Under många år hade hon även den arbetsamma uppgiften att vara sekreterare för Strålsäkerhetsdelegationen.

Tua Raholas professionella kontaktkrets sträckte sig långt utanför Finland. Hon var en uppskattad kollega och vän bland strålskyddsexperter såväl inom Norden och det övriga Västeuropa som i Ryssland. Det nordiska samarbetet låg henne nära om hjärtat, och hon tog aktivt del i verksamheten inom Nordiska sällskapet för strålskydd.

Sällskapet har hållit tre allmänna möten i Finland: år 1974 i Helsingfors, där Tua redan hade en presentation, samt i Mariehamn 1987 och i Åbo 2002. I arrangemangen för de två senare hade Tua en central roll. Nordiska sällskapet ingår i den internationella organisationen för strålskydd, IRPA, och stod som värd för den tredje europeiska IRPA-kongressen i Helsingfors år 2010. Tua Rahola hade den krävande uppgiften att vara vetenskaplig sekreterare för kongressen, trots att hon formellt gått i pension 2007.

Tuas kolleger minns henne som en expert av toppklass och samtidigt som en klok och varmhjärtad modersgestalt, åt vilken mången brukade anförtro både professionella och andra bekymmer. Hon kan beskrivas som en arbetsgemenskapens stöttepelare, mot vilken man alltid vid behov kunde luta sig.

Familjen var mycket viktig för Tua, hon satt gärna som barnvakt hos sin dotters familj och följde med pojkarnas framgångar i skolan och på fotbollsplanen. Hon var också en ivrig och skicklig kock och provade gärna nya recept. Tillsammans med maken Jaakko grundade hon 1987 Helsingfors-avdelningen i världens äldsta gastronomförening, The International Wine and Food Society, och deltog flitigt i dess verksamhet.

Vi minns vår vän och före detta kollega med stor saknad.