Dubbel utmaning väntar i Förorten
Bostadsminister Pia Viitanen är positiv efter att ha besökt förorter runtom i landet. Forskarna räknar med att husen måste renoveras samtidigt som man förebygger sociala problem.
Minister Pia Viitanen (SDP) med följe går med raska steg genom köpcentret Martinkeskus i Mårtensdal i Vanda. Här finns det uppenbarligen inte mycket att se. De största affärslokalerna är tomma, några loppmarknader och restauranger delar byggnaden med ett daghem och en församling.
Det här är ett exempel på döende köpcentrum, en inte helt ovanlig syn i finländska förorter. När Martinkeskus byggdes 1970 var det störst i Norden, och planerna på en framtida metrostation lovade en jämn ström kunder. Men metron drogs åt ett annat håll och tågstationen byggdes längre bort.
I dag är frågan om köpcentret ska rivas för att i stället kunna bygga attraktiva bostäder på tomten. Det ska man göra med skolbyggnaden på tomten bredvid.
– Efterfrågan på moderna bostäder med hiss och bastu är enorm, säger Juha-Veikko Nikulainen som är biträdande stadsdirektör i Vanda.
Han berättar att alla bostäder i grannkvarteret gick åt under byggskedet, och att de flesta köparna flyttade mindre än en kilometer till sina nya hem.
Möts av engagemang
Det är den här typen av historier som bostadsminister Pia Viitanen har samlat på sig när hon bekantat sig med förorter i flera städer under de senaste veckorna.
– Det här ger betydligt mer än en rapport i handen, säger Viitanen.
Viitanen, som gjorde förorterna till sin hjärtefråga när hon tog över ministerposten i maj, hoppas bidra med idéer som kan förverkligas i nästa regeringsprogram. Det handlar dels om hur många miljoner som måste vikas för renoveringsbidrag, dels om att olika ministerier ska lära sig se saker ur ett förortsperspektiv.
– Det måste kännas tryggt att bo i förorterna, servicen får inte försvinna. De sociala ojämlikheterna får inte bli för stora mellan olika områden.
Enligt ministern är många förortsinvånare engagerade i sin närmiljö.
– Förorterna är så pass gamla i dag att folk upplever att de har sina rötter där. Jag träffade abiturienter i Kråkkärret i Åbo som bestämt
vill protestera mot områdets dåliga rykte. Kan det engagerade intrycket bero på att det är de aktivaste invånarna som sluter upp när ministern kommer på besök? – Det stämmer. Men i Karhuvuori i Kotka, där arbetslösheten är över 30 procent, verkar folk ändå nöjda. Och till exempel i Mårtensdal har man gjort en omfattande enkät bland invånarna.
Den framtida metropolförvaltningens mandat kommer i allra högsta grad att beröra bostadsministerns område.
– Får vi en metropolplan kan man jämna ut skillnaderna mellan bostadsområden bättre än hittills, säger Viitanen.
SDP-ministern ser inte något principiellt hinder för att metropolförvaltningen även ansvarar för sjukoch hälsovården.
– Om vi får en stark förvaltning skulle den säkert också kunna sköta vården.
Matti Kortteinen, professor i stadssociologi vid Helsingfors universitet, väntar med spänning på
”Ingen annan väststat har en lika stor andel hus som är byggda på 1960- och 1970-talet och som behöver totalrenoveras. Samtidigt har vi växande socioekonomiska klyftor. Sysselsättningsgraden i vissa förorter är väldigt låg.”
MATTI KORTTEINEN Professor
vad en aktivare förortspolitik betyder i praktiken.
– Ingen annan väststat har en lika stor andel hus som är byggda på 1960- och 1970-talet och som behöver totalrenoveras. Samtidigt har vi växande socioekonomiska klyftor. Sysselsättningsgraden i vissa förorter är väldigt låg, i Karhuvuori är andelen som går till jobbet mindre än andelen som stannar hemma. Det här är en helt ny situation, en dubbelutmaning.
Mats Stjernberg vid institutionen för geovetenskaper och geografi vid Helsingfors universitet håller på att gå igenom hur förorterna har utvecklats sedan 1990.
– Det är en stor operation att bearbeta alla data. De senaste tio femton åren har motsvarande genomgång inte gjorts nationellt, säger Stjernberg som räknar med att ha doktorsavhandlingen klar om några år.
Trots att han är i ett tidigt skede av analysen av de höghusområden som byggdes på 1960- och 1970-talet ser han en negativ trend.
– Arbetslösheten är hög, och har vuxit sedan 1990. Det finns också områden som folk flyttar bort från när de får högre inkomster.
Enligt Stjernberg visar internationell forskning att åtgärder enbart för att förbättra bostadsbeståndet inte bär långt.
– Det behövs politiska åtgärder och jobb.
Västerkulla nästa
I huvudstadsregionen är problemen inte lika stora som på andra håll i landet.
– Efterfrågan på bostäder är större här. När städerna växer blir det relativa avståndet till förorterna mindre, säger Matti Kortteinen.
Men samtidigt finns det många förorter, från Södrik och Hagalund i Esbo till Rönnbacka och Jakobacka i Helsingfors. Vanda ansöker nu om statliga pengar för att utveckla Västerkulla och Håkansböle.
– Vanda har inga problemförorter. Men Västerkulla behöver piffas upp, säger Juha-Veikko Nikulainen.