Kvaliteten ger skjuts åt språket

Tanken att samla all högre utbildning på svenska under en kupol är värd att ta på allvar. I en idealmodell förenas språkpolitiken med hög standard.

i EN iNTERVJU för FNB ser Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen det som en mycket intressant tanke att samla all svenskspråkig högre utbildning i en koncern under samma tak. Saken handlar om att den högre utbildningen på svenska är en så liten del av kakan att resurserna borde koncentreras till starkare enheter som på lång sikt kan garantera att det över huvud taget finns högre utbildning på svenska i Finland. I bakgrunden ligger en frustration över att fusionen mellan yrkeshögskolorna Novia och Arcada inte blev av.

I en debattartikel i Hbl 4.9 målar professor Kettil Cedercreutz upp bilden av ett kustuniversitet som genom nätverk erbjuder utbildning i världsklass på samtliga finlandssvenska orter. Genom att slå ihop Åbo Akademi, Hanken, Arcada, Novia och Ålands högskola skulle de svenskspråkiga institutionerna sammanlagt ha närmare 10 000 studenter och vara en trovärdig internationell aktör. Ett samarbete med universitet i Sverige skulle vara en central del av nätverket. ”KVALiTET, KVALiTET, KVALiTET”, är rubriken på en rapport om universitetens livsvillkor, sammanställd av Helsingfors universitets tidigare kansler Kari Raivio och utgiven av den Samlingspartiet närstående tankesmedjan Suomen Toivo.

Det tre gånger upprepade ordet kvalitet är oundvikligen ett ledord också för den finlandssvenska högskoledebatten. Undervisningen och forskningen måste motsvara de krav som förändringarna i yrkeslivet och det omgivande samhället ställer.

I en intervju i Åbo Underrättelser 24.8 säger Christoffer Taxell, tidigare undervisningsminister och kansler vid ÅA, att det inte räcker för högskolorna att anpassa sig efter förändring. De måste vara med och skapa den och veta vad de vill. Samtidigt är de konservativa organisationer. Debatten om Novia och Arcada handlade mer om kommunalpolitik än utbildningspolitiska utmaningar. På TAL om RESULTATKRAVEN säger Taxell att ribban inte ska sänkas för att ÅA är svenskt. Detsamma måste naturligtvis gälla alla svenskspråkiga högskoleenheter.

Högskolelösningar på svenska har

”Det tre gånger upprepade ordet kvalitet är oundvikligen ett ledord också för den finlandssvenska högskoledebatten.”

alltid språk- och regionalpolitiska dimensioner, men i en idealisk modell står de inte i något motsatsförhållande till kravet på internationell standard och så kallad kritisk massa. Då enheterna är så starka att de lockar också finskspråkiga studerande stärker det samtidigt det svenska språkets ställning i utbildningen och samhället i stort. Kvaliteten ger skjuts åt språket på samma gång. oCKSå TVåSPRåKiGA Helsingfors universitet kunde på något sätt ingå i nätverket när man funderar på att samla den högre utbildningen på svenska under en kupol. Det har ibland funnits en onödig dragkamp mellan ÅA och HU.

Det är klart att storleken i sig inte är någon garant för kvalitet. Störst är inte alltid vackrast.

Det gäller att ställa upp mål för olika utbildningsinriktningar och utan konservativa skygglappar se vad som passar in i vilken struktur. En större fråga är att avgöra det meningsfulla i att skilja åt den teoretiska utbildningen i högskolorna från den tillämpade i yrkeshögskolorna. När fusionen mellan Novia och Arcada strandade kunde en ny, livskraftig modell vara att förena ÅA med de två yrkeshögskolorna och bygga ut ett nätverkssamarbete med de övriga svenskspråkiga högskoleenheterna.