Helsingfors mål hänger på staten
Under tio år framöver räknar Helsingfors med att investera 435 miljoner euro per år. Staden anser att staten måste betala mer för centrumbiblioteket, annars måste det byggas billigare. Och om staden inte lyckas omförhandla ett avtal med staten om en centr
Sent på onsdagskvällen enades politikerna i Helsingfors om den investeringsplan som under de kommande tio åren ska styra satsningarna på byggande och trafik.
Enligt Samlingspartiets Lasse Männistö uppstod det inga allvarligare armbrytningar mellan grupperingarna. De övriga partiernas representanter är väldigt nöjda över att ha en plan som sträcker sig mer än tre år framåt.
– Äntligen kan vi se till att de politiska riktlinjerna för att satsa på kollektivtrafik och cykelleder syns i de konkreta trafikprojekten, säger De grönas Emma Kari.
– Planen är viktig konsumentupplysning för kommuninvånarna. Det som inte finns med kommer inte att bli av, säger SDP:s Osku Pajamäki.
– Den stora grejen är satsningarna på att renovera skolor och andra fastigheter, säger SFP:s Marcus Rantala.
Förhandlingarna om investeringsplanen pågick i tre veckor.
– Vi var tvungna att kalla in stadsdirektörer och trafikplanerare för att höra vad det innebär om vi skjuter upp vissa projekt för att tidigarelägga andra, säger Lasse Männistö.
Dyr väg i Böle
Resultatet är en lista med beslut, ambitioner och villkor. Klart är att Sörnästunneln skjuts framåt för att man ska komma i gång med Kronbroarna som ska förbinda Degerö med centrum.
– Utbyggnaden av Fiskehamnen kommer inte att påverkas negativt trots att Sörnästunneln inte byggs, säger Männistö. – Det finns olika grader av politiska målsättningar. Utredningen om Tavastvägen hör till de mindre, Kronbroarnas tidtabell till de stora.
Men det är långt ifrån säkert att byggstarten för broprojektet kan ske redan 2017, eftersom man i så fall också måste banta ner kostnaderna för den nya Lokvägen i Böle. Den nya vägen, som bland annat får en 260 meter lång tunnel, uppskattas kosta 140 miljoner att bygga och är avgörande för den nya stadsdelen Mellersta Böle.
Politikerna vill inte skjuta upp byggandet av stadsdelen, men är kritiska till den stora väginvesteringen. Därför vill man nu utreda om det
”Men vi upplever att det här är ett gemensamt projekt och att det därför ska vara fifty-fifty.”
OSKU PAJAMäKI SDP finns en lättare och billigare version av projektet.
– Det hela baserar sig på avtal med staten och med de aktörer som bygger området. Vi vet inte om Lokvägen går att diskutera, det är en verklig utmaning. Om vi har förbundit oss till det dyra alternativet måste vi hitta pengar till Kronbroarna någon annanstans eller vänta med broprojektet till 2019.
Staten spelar också en avgörande roll för centrumbiblioteket. Helsingfors slår genom investeringsplanen definitivt fast att staden endast står för 50 procent av kostnaderna. I dag har biblioteket en budget på ungefär 95 miljoner, medan staten har lovat 30 miljoner.
– Bollen ligger nu hos staten. Om man inte beviljar mer pengar i samband med vårens ramförhandlingar får vi lov att bygga ett billigare bibliotek, säger Lasse Männistö.
SDP:s Osku Pajamäki är inte riktigt lika svartvit.
– Förhandlingarna fortsätter. Men vi upplever att det här är ett gemensamt projekt och att det därför ska vara fifty-fifty.
Maria kan säljas
De årliga investeringarna får inte överskrida 435 miljoner, har fullmäktige slagit fast. En stor del går åt till att renovera existerande byggnader. På den punkten är politikerna bland annat ense om att sälja Maria sjukhus förutsatt att social- och hälsovårdssektorn inte längre behöver det.
– Det kan klarna rätt snabbt. Utredningen om hälsocentralerna är snart uppe i nämnden, säger Männistö som tror att en försäljning kan diskuteras redan nästa år.
Däremot finns det olika åsikter om vad staden ska göra med Lappvikens sjukhus. Enligt investeringsplanen kan man fatta beslut om att sälja det till en utomstående aktör som bedriver allmännyttig verksamhet. Men i första hand hoppas man på en hyresgäst som renoverar byggnaderna.
– Det är bättre att någon annan använder området för vettig verksamhet än att vi rustar upp fastigheten utan att veta vad den ska användas till, säger Marcus Rantala. – Jag skulle dela in den i tre plus sju år. Det som prickas in under de kommande tre åren genomförs med största sannolikhet, resten är mer oklart. Själv är jag lite orolig över att investeringsnivån inte är tillräcklig.