Ny stämpel än en gång

I fjol upphöjdes de mänskliga rättigheterna till den finländska utvecklingspolitikens rättesnöre. Det är bra, sägs det i en färsk utvärdering – som ändå pekar på risken att det blir en kosmetisk reform.

Regeringen lade om utvecklingspolitiken i fjol så att de mänskliga rättigheterna blev den nya grunden för allt samarbete. Det är en i raden av ändringar i tyngdpunkten under de senaste åren.

När Paavo Väyrynen (C) var utvecklingsminister i den förra regeringen betonade han bruket av naturresurser och sitt eget begrepp mänsklighetspolitiken – och nu ändras betoningen helt.

– Det har startat bra – men det skulle behövas tid och pengar för att förbereda arbetet, säger riksdagsledamot Jouko Jääskeläinen (KD), som är ordförande för Utvecklingspolitiska kommissionen. En gång om året kommer kommissionen med en utvärdering av Finlands utvecklingssamarbete.

”Finland måste också bli aktivare i att lyfta fram också svåra saker i de bilaterala förhandlingarna – och vara redo för konflikter i de här frågorna.”

Kommissionen säger att betoningen på mänskliga rättigheter är välkommen, men säger samtidigt att de anställda, speciellt på ambassaderna ute i världen, måste få utbildning.

– Finland måste också bli aktivare i att lyfta fram också svåra saker i de bilaterala förhandlingarna – och vara redo för konflikter i de här frågorna.

Riksdagsledamoten Johannes Koskinen (SDP) hörde till de mer kritiska.

– Jag är främmande för de här stora förändringarna. Är det nu så att arbetet fortsätter som tidigare men att man sätter på en ny stämpel med mänskliga rättigheter?

Utvecklingsminister Heidi Hautala (Gröna), som har drivit hårt på att allt utvecklingssamarbete ska vara människorättsbaserat, säger att det redan finns konkreta råd om hur man ska tänka och agera i olika situationer för att tänket ska bli rätt.

– Det handlar om att ändra på tankesättet. Det här är inget vi har hittat på i Finland utan det är ett bredare fenomen.

Hautala är väl medveten om att kontroverser kan förekomma och säger att ambassaderna bland annat ska få klara direktiv om hur de ska jobba med de människor som försvarar de mänskliga rättigheterna.

– Det är inte alltid en så lätt situation till exempel i Etiopien.