Varför inte fråga de prostituerade?

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) anser det motiverat att införa ett totalförbud mot sexköp i Finland.

Ett totalförbud skulle enligt den utredning som hon låtit utföra vara enklare att följa och övervaka. Dessutom skulle man enligt Henriksson effektivare kunna ingripa i efterfrågan på sexuella tjänster än nu. Går Henriksson och hennes regering till historien som överlägsna mästare i att lägga fram dumma och oövervägda förslag?

Kanske Henriksson redan har budgeterat pengar till de över tusen nya polistjänster som detta idiotiska och populistiska förslag skulle kräva för att kunna förverkligas och även effektivt övervakas.

Säkert tycker Henrikssons konservativa feministtanter i Jakobstad som röstar på henne att detta är ett utomordentligt förslag, men vad de tusentals prostituerade i Finland tycker har tydligen som vanligt ingen betydelse för henne.

Kanske Henriksson i stället borde ha låtit utreda vad en legalisering av sexköp skulle ha för positiva följder. I och med en legalisering skulle vårt lands tusentals sexarbetare komma att omfattas av arbetsrätt, rätt till fackorganisation, arbetsplats- och hälsovård, anställningstrygghet och så vidare. De skulle få en fast, säker arbetsplats, betala skatt som den vanliga med- borgaren och med tiden troligen bli betraktade med tilltagande acceptans, respekt och erkänsla.

Henriksson tycks inte vara medveten om att EU-lagstiftningen redan i dag ser prostitution som ett lagligt yrke. En legalisering av sexarbete skulle också undertrycka den organiserade brottsligheten genom att dess i dag mycket lukrativa verksamhet småningom skulle konkurreras ut.

Varför väljer Henriksson och hennes ryggdunkande feministfalang nu att medvetet stigmatisera de prostituerade? I många samhällen genom tiderna har prostituerade haft en respekterad ställning och då har det inte varit tal om att ”orka med” och att må dåligt. Det är väl inte konstigt att Henrikssons utredning dumt konstaterar att sexarbetarna mår dåligt när vissa ser på dem som kriminella eller anstiftare till brott. Lösningen på detta konstaterade problem är förvisso inte mer förbud utan att vi nu borde våga legalisera detta världens äldsta yrke och försöka öppna upp sinnena på de fördomsfulla. Homosexualitet anses också i dag av vissa som väldigt fult men inte anser Henriksson att det är okej att förbjuda homosexualitet för att folks primitiva fördomar kan göra de homosexuellas liv jättejobbig.

Sammanfattningsvis skulle alltså en legalisering stävja den organiserade brottslighetens inflytande på sexmarknaden genom att dess verksamhet skulle konkurreras ut. Sexarbetarnas lidande skulle minska genom att de kunde erbjudas en tryggare arbetsplats och få en plats i samhället. Därtill möjliggör en legalisering en kontroll av sexhandeln genom ökad insyn både för allmänheten och myndigheterna vilket vore effektiva medel i kampen mot våld och könssjukdomar.

Med dessa fakta vill jag slutligen konstatera att den enda förklaringen till Henrikssons och de lagstiftandes naiva agerande bara kan bero på okunnighet. Kanske Henriksson personligen omgående borde bekanta sig med och förkovra sig i den omfattande sexverksamhet som pågår runt henne, på några stenkasts avstånd från hennes tjänsterum.