Vanda ska bränna våra sopor
En allt större del av soporna går upp i rök i stället för att samlas på hög. När elden börjar brinna i pannan i Vanda i vår ställs inga nya krav på hushållen. Men sorteringslättjan kostar.
Över 600 arbetare jobbar för tillfället med att isolera rökkanaler, gjuta golv och installera teknik i det nya avfallskraftverket i Vanda. När kraftverket, som kostar 300 miljoner att bygga, står klart om ett år finns det kapacitet att bränna nästan allt blandavfall från hushållen som i dag hamnar på soptippen.
Människan är liten i det nya avfallskraftverket i Vanda. Sedd nerifrån ter sig mottagningsgropen enorm. Här ska 180 sopbilar per dag tömma påsarna med yoghurtburkar, blöjor och gummislangar. Påsar som dessutom kan innehålla bananskal, glasburkar och uttjänt elektronik.
När kraftverket kör i gång försvinner det här perspektivet för gott. Ingen människa ska behöva vistas nära soporna, som krossas och blandas av två gripskopor innan de matas in i pannan. Genom undertryck styrs soplukten in i pannan i stället för att sippra ut i omgivningen.
Vändpunkten i huvudstadsregionens sophantering infaller i slutet av nästa år. Då ger blandavfallet el och värme i Långmossebergen i Vanda i stället för ett växande sopberg i Käringmossen i Esbo. Samtidigt kan Vanda Energi minska användningen
av fossila bränslen med 30 procent.
Protester dog ut
Motsvarande omvälvning har redan skett eller håller på att ske i så gott som hela landet. Enligt utvecklingsingenjör Timo Hämäläinen på avfallsverksföreningen beror de många samtidiga satsningarna på avfallskraftverk dels på nya regler för deponi, dels på att motståndet mot förbränning mattats av.
– Det verkar ha rört sig om en högljudd minoritet som protesterade.
En del har argumenterat för att minska avfallsmängderna i stället för att bygga smidigare sätt att bli av med soporna. Andra har haft en negativ bild av själva förbränningen.
Snart kommer Finland att ha en förbränningskapacitet som motsvarar den årliga mängden blandavfall från hushållen – en miljon ton.
– Kraftverkens kapacitet är ännu större, eftersom de också tar hand om avfall från näringslivet, säger Hämäläinen.
Långa transporter
Kartan över avfallskraftverken visar en av nackdelarna med förbränningsivern. Det som körts till ett femtiotal avstjälpningsplatser koncentreras till ungefär tio kraftverk, vilket gör att transportsträckorna blir längre. Norr om Uleåborg finns till exempel inget avfallskraftverk.
– Det lönar sig inte att bygga mindre enheter eftersom kraven på rening är så höga, säger Hämäläinen.
Vanda Energis kraftverk blir landets överlägset största. Hittills har projektet hållit både tidtabell och budgeten på närmare 300 miljoner euro. Till det yttre är byggnaden redan färdig.
På insidan håller en myriad av arbetare på att isolera rökkanaler och gjuta golv. Bygget sysselsätter just nu 650 personer, när det är färdigt behövs det bara 40 anställda för att hålla i gång energiproduktionen.
Aluminium stör
Invånarna i huvudstadsregionen kommer inte att märka någon skillnad den dag sopbilarna börjar rullla mot Vanda i stället för mot Esbo. Källsorteringen följer samma principer som tidigare, utöver hushållsavfallet kommer man att bränna en del av det som förs till Sortti-stationerna. Till exempel soffor krossas först och kan sedan blandas med övrigt avfall.
– Den här anläggningen är konstruerad för allt. Om folk sorterade ordentligt skulle man ha kommit billigare undan, säger projektchef Kalle Patomeri på Vanda Energi.
Blandavfallet från Helsingforsregionen innehåller till exempel några procent metall.
– Per år blir det 6 000 ton. Det är 200 långtradarlass.
I Vandakraftverket tas metallen till vara och körs sedan till Kärringmossen. Förutom aluminium.
– Det smälter och skapar proppar. Vi vill inte ha hit ölburkarna från Tallinn eller aluminiumformen som leverlådan säljs i. Tvätta dem och för dem till metallinsamlingen, säger Patomeri som inte kan förstå hur folk kan kasta mikrovågsugnar och bilfälgar i blandavfallet.
Skatt försvinner
Ett insamlingskärl kommer de facto att försvinna.
I dag kan husbolaget välja ett kärl för högklassigt energiavfall, som körs till avfallskraftverket i Lahtis. Enligt driftschef Juha Talvio på Helsingforsregionens miljötjänster HRM går det avtalet ut nästa sommar.
– Det blir billigare att föra avfallet till Vanda än till Lahtis.
Mängden energiavfall som i dag samlas in är bara 2 procent av blandavfallet. Även om Lahtisavtalet lö- per ut fortsätter insamlingen en tid.
– Vi gör avfallsbalar i Käringmossen som senare kan brännas i Vanda. Vanda Energi finansierar det nya kraftverket och tar betalt för varje soplast. Betyder det att HRM och i förlängningen hushållen betalar mer, Juha Talvio? – Priset borde inte påverkas på grund av kraftverket. När man börjar göra energi av avfallet behöver man inte längre betala avfallsskatten på 50 euro per ton.