Ingen vinner på sanktioner
Spirande tecken på tillväxt, men mörka moln i öst. Både Danske Bank och Pellervo ekonomisk forskning PTT ser en ljusning och en svag tillväxt i Finlands ekonomi i år, Krimkrisen till trots.
Det skulle vara som att skjuta sig själv i foten. Så säger ekonom Vladimir Miklasjevskij på Danske Bank om eventuella ekonomiska sanktioner mellan EU och Ryssland. Ekonomer varnar för att om krisen eskalerar kan det bryta den långsamma uppgång som i år väntas i Finlands ekonomi. Men mest påverkas ekonomin i Ryssland.
Sanktioner och motsanktioner i handeln med Ryssland kan få den spirande ekonomiska återhämtningen i Finland på fall, men tillväxten i de västliga ekonomierna är nu så stark att förutsättningarna för tillväxt finns också i Finland. Det anser chefsekonom Pasi Kuoppamäki på Danske Bank.
Banken presenterade i går sin färska konjunkturprognos och har i likhet med PTT skrivit ner utsikterna för i år till en tillväxt i bruttonationalprodukten som stannar under en procent. Danskes siffra är 0,5, PTT:s 0,8 procent.
Hotet mot den svaga tillväxten kommer österifrån. Finland är betydligt mer beroende än många andra EU-länder av handeln med Ryssland och redan nu har den allt svagare rubeln drabbat många företag hårt. Hinder för handeln österut ser varken Danske eller PTT som önskvärda.
– Det vi bevittnar nu är ett nytt geopolitiskt schackspel, säger ekonom Vladimir Miklasjevskij på Danske Bank.
Miklasjevskij påminner om att det finns ett ömsesidigt ekonomiskt beroende mellan Ryssland och EU och att ta till sanktioner inte hjälper någondera parten. Beslut om sanktioner är enligt honom som att skjuta sig själv i foten.
Oljepriset hjälper
Den ryska ekonomin växer knappt och rubeln är svag, det var den redan före händelserna på Krim, påpekar Miklasjevskij. Den privata konsumtionen och det goda sysselsättningsläget har medverkat till att upprätthålla tillväxt i Ryssland, men nu är konsumtionstillväxten hotad.
– Här finns det skäl till oro på finländskt håll, det är konsumtionen som upprätthåller exporten till Ryssland, varnar han.
Den svaga rubeln har redan betytt att färre ryska turister besöker Finland och att de som kommer hit handlar mindre.
De ryska konsumenterna drabbas dessutom av centralbankens räntehöjning tidigare i veckan. Den betecknar Danskes ekonom som ett misstag och varnar för att fler misstag från centralbankens sida kan åstadkomma en recession i Ryssland.
Nu hjälper det relativt höga oljepriset den ryska ekonomin, faller det lever vi i en ny värld, påpekar han.
– Det är egentligen det bästa som kunde hända, för då skulle Ryssland tvingas utveckla en mångsidigare ekonomi, nytt inhemskt företagande och locka utländska placeringar.
Men ännu är situationen på Krim långt ifrån löst. Ryssland kommer hur det än går att investera i området, pengar som betalar igen sig mycket fort, tror Miklasjevskij.
– Fast det kan lätt gå så att det man tror är ett paradis förvandlas till ett helvete.
Problem i strukturen
Än så länge kämpar Finland med inhemska, strukturella problem, inte sådana som orsakats av Krimkrisen, påpekar Pasi Kuoppamäki. Recessionen har varit lång och djup.
– Vi ser ändå positivt på möjligheterna att tillväxten kommer i gång, säger han.
Det är strukturella problem som fått Finland att dyka så djupt. Två viktiga exportben, skogsindustrin och den Nokia-relaterade elektronikindustrin, svek på samma gång och nya produkter har inte kunnat ersätta dem, understryker Danskes ekonom Juhana Brotherus.
PTT påpekar i sin prognos att Finland saknar nya idéer och produkter och att vi därför haft svårt att dra nytta av att ekonomierna börjat hämta sig på annat håll.
Pellervo påminner också om att läget i den offentliga ekonomin är svårt och att underskottet i den offentliga ekonomin växer. Att bryta skuldsättningen skulle ändå vara viktigt.
– Att förlänga arbetstiden inom den offentliga sektorn är en möjlig sparåtgärd, heter det i prognosen.
Samtidigt tryggar längre arbetstider tjänster och minskar behovet av uppsägningar.