Handeln tar rubelraset med ro
En sondering av terrängen bland företagare i Helsingfors ger olika svar på frågan om rubelraset inverkar på den dagliga handeln. Till dem som hunnit känna av följderna mest hör exportföretag och hotellkedjor.
– Det ser aningen ljusare ut nu. Från och med mars i fjol gick allt nedåt, konsumenterna blev försiktigare. Men nu verkar folk vara intresserade av nytt igen, säger Perttu Pitkänen som är vd för modekedjan Spirit Store.
Marika Laakkonen som ansvarar för kedjans butik i Kampens köpcentrum har noterat att de ryska kunderna har blivit färre sedan årsskiftet. Men bortfallet kompenseras enligt Laakkonen av de övriga kunderna.
”Fråga på nytt om ett halvår”
Seppo Nissinen, ägare till uroch guldaffären Simonlinnan Kulta på Simonsgatan, tycker inte att rubelns dalande värde börjat märkas i ett sinande antal ryska kunder.
– Krimkrisen? För tidigt att säga. Du får hälsa på igen om ett halvår så får vi kolla hur det ser ut då.
För Nissinen, som arbetat i affären sedan 1985, är ryska turister en viktig men ändå inte avgörande kundkrets.
– Många kommer hit för att få sina smycken reparerade. Diamantörhängen och klockor går också åt. Men för oss hade de ryska kunderna en större betydelse under åren efter Sovjetunionens sammanbrott, när portarna öppnades för första gången. De senaste åren har det varit stillsammare, men det politiska läget just nu har inte medfört någon konkret förändring, säger Nissinen.
Harri Hasa i skoaffären Alppilan Kenkä i Alphyddan har inte heller lagt märke till någon nedgång i försäljningen den senaste tiden. Tvärtom.
– Folk köper skor som inför ett världskrig och jag hinner inte prata med dig, säger Hasa.
Vd Pia Pakarinen vid Helsingin yrittäjät, företagarna i Helsingfors, betonar att den svaga rubeln framför allt påverkar priskonkurrensen
VELI VENTO vd för Finfoods Oy
på den ryska marknaden.
– De mest omedelbara följderna drabbar de företag som har en mycket aktiv Rysslandshandel eller planerar att börja med det. Hur Helsingforsföretagarna kommer att påverkas överlag är för tidigt att säga, men vanligen syns en
”Jag hade planerat att anställa mer folk i år, men de planerna får jag nu lägga på is.”
sådan här kris mycket långsamt i verksamheten, säger Pakarinen. En av dem som redan nu hunnit känna av Krimkrisen är Veli Vento, vd för Finfoods Oy, som sedan 1992 specialiserat sig på att exportera köttprodukter till Ryssland från olika håll i världen.
– Det största orosmomentet är att kundernas köpkraft försvagas i takt med rubelns ras. Den svaga rubeln leder genast till att importvarorna på den ryska marknaden blir dyrare. Då ser ryska företagare samtidigt sin chans att höja sina egna priser. Krisen inverkar också på de politiska beslut som de ryska tjänstemännen fattar, i form av olika slags importrestriktioner, säger Vento.
– Det här resulterar i sin tur i att vi exporterar mindre, och köper mindre av partihandlarna som därmed inte får ut sina produkter på marknaden. Jag hade också planerat att anställa mer folk i år, men de planerna får jag nu lägga på is, säger Vento.
Jarkko Härmälä, försäljningschef vid S-gruppens turist- och bespisningsverksam- het, har också noterat en nedgång i antalet hotellreserveringar.
– Det är en trend som märks ganska tydligt under början av det här året. Vi får kompensera minskningen genom att ställa siktet mot hemmamarknaden och de närliggande europeiska länderna, säger Härmälä.
Alexej Ivanov och Alina Ignatieva som HBL träffar i närheten av Kampen tror däremot inte att Krimkrisens ekonomiska följder kommer att ha en varaktig inverkan på ryska turisters iver att besöka Finland.
– Finlandsturismen har blivit en naturlig del av vardagen för så många att jag inte tror att krisen får så stor betydelse, säger Ivanov.
Vladimir Komarov, som ska stiga på Allegrotåget mot S:t Petersburg, har inte heller några planer på att dra ner på sina resor till Finland.
– Jag kommer en gång i månaden för att besöka vänner och köpa Koff. Det tänker jag fortsätta med.