Tryck på att höja fastighetsskatten
Det kan bli dyrt att bo i ett gammalt hus om finansministerns ekonomiska experter får som de vill: Då blir fastighetsskatten fritt byte i ramförhandlingar. – Det borde finnas undantag, säger Esbobon Benita Åkerlund, som fick sälja mark för att reparera si
Den smältande snön, takdroppet och vårsolen avslöjar att taket på den historiska stenladan och på stallet rostar lätt och borde bytas.
På mangårdsbyggnaden är taket nybyggt – men det hade sitt pris: Benita Åkerlund fick sälja en del av gårdstomten för att kunna reparera det, en omständlig process för det krävde Museiverkets översyn.
Den sålda delen av tomten ligger strax bakom en röd träbod från 1800-talet och där har nya bostadshus vuxit upp.
De ekonomiska experter som finansministern samlade till ekonomiforum i januari ser fastighetsskatten som en möjlig källa till större intäkter för kommunerna inför ramförhandlingarna. För husägare med gamla hus kommer däremot den kinkiga frågan allt närmare: Måste man sälja?
– Det borde finnas frågor som är öppna för tolkning. Om man höjer fastighetsskatten ytterligare borde det åtminstone finnas avdrag för gamla byggnader som är skyddade, men som kräver reparationer hela tiden, säger Benita Åkerlund, 81.
Måste lyda Museiverket
På hennes gård krävs tillstånd av Museiverket för ändringar, men ansvaret för att hålla byggnaderna i skick är ägarens.
– Det är många som kämpar med samma problem med gamla hus i Esbo. Man naggar hela tiden tomten i kanterna för att ha råd, och sedan är bara stommen kvar, säger Åkerlund.
Hennes pension räcker till vardagsbestyren, men när det gäller att hålla bodar och byggnader i skick är det försäljningen av en del av tomten som fungerar som ekonomisk reserv, åtminstone så länge reserven räcker.
Speciellt skatten på obyggd tomt- mark är ett politiskt styrredskap i stadsregionerna, därför skärptes den undre gränsen redan i fjol. Esbo stad höjde fastighetsskatten för obebyggd tomtmark från 1,65 procent till 3 procent.
I Åkerlunds fall gäller det ett hörn av gården där det finns byggrätt för ett litet hus på femtio kvadrat. Det är inte byggt.
– Jag kommer inte själv att börja bygga något längre, säger hon.
Hur mycket det slår ut på fastighetsskatten, som från förr är närmare sjutusen euro, vet hon först då årets fastighetsskattebrev dyker upp inom mars månad.
I den skatterapport som Martti Hetemäkis arbetsgrupp vid Finansministeriet skrev 2010 konstaterades att man kan öka kommunernas inkomster genom att höja intäkterna för alla fastighetsskatter med hälften, från 1,2 miljarder till 1,8 miljarder.
I år kommer intäkterna i alla kommuner att gå upp till över 1,5 miljarder, men trycket på ytterligare höjningar är stort. Det kan ske så att kommunerna själva höjer skatterna, så att staten utvidgar ramarna eller så att värderingen av fastigheter ändras.
– Fastighetsskatten har höjts, och det ser också ut som om den höjs ytterligare framöver, sade Juha Koponen, skattejurist vid Skattebetalarnas förbund, på förbundets skatteseminarium förra veckan. För att betala både fastighetsskatt och alla de reparationer som historiska hus för med sig är det en vanlig lösning att sälja delar av sin mark. Men Benita Åkerlund befarar att en del som bor i gamla hus också måste överväga att sälja sitt hem helt och hållet.
– Det skulle inte kännas så bra. Släkten har haft det här stället sedan 1796.
Åkerlund är hembygdsråd och ordförande i Esbo hembygdsförening. Därför efterlyser hon undantag för husägare som åtagit sig att vårda de områden av hembygdslandskapet som finns kvar.
– Annars förlorar Esbo sitt gamla ansikte, något som jag kämpat mot länge.