Fyra städer på spåret – slåss om
Förlängningen av västmetron är det kortaste, dyraste och minst effektiva spårprojektet av de fyra som ansökt om statsbidrag. De tre andra spårvägarna är tillsammans billigare än metroförlängningen.
Det finns fyra stora trafikprojekt på räls som har ansökt om statligt bidrag. De är Esbos och Helsingfors gemensamma snabbspårväg Spårjokern, moderna spårvägar i både Åbo och Tammerfors och förlängningen av västmetron i Esbo.
Statens princip är att stödja lönsamma kollektivtrafikprojekt på räls med 30 procent av de beräknade byggkostnaderna. I dag finns ändå inga pengar att dela på. Trots det kommer regeringen att diskutera de olika spårprojekten under ramförhand- lingarna, som börjar nästa vecka.
– I budgeten finns inga öronmärkta pengar för spårtrafik. Om vi vill satsa på trafikprojekt måste pengarna flyttas från andra sektorer eller så måste staten ta mera lån, säger trafikminister Merja Kyllönen (VF).
När ministern jämför de olika projekten kommer hon att fästa uppmärksamhet vid hur de utvecklar markanvändningen och påverkar områdets konkurrenskraft. Några pengar lovar hon inte i det här skedet.
– Det finns inga pengar för byggande. För planering kan vi reservera pengar. Alla fyra projektplanerna är bristfälliga, så inget projekt kan ändå påbörjas direkt, säger Kyllönen.
Trafikförbundet, som är ett nationellt intresseförbund för dem som åker kollektivt, tar i ett färskt utlå- tande starkt ställning för kostnadseffektiva spårprojekt. Förbundet säger att man i ekonomiskt kärva tider måste jämföra pris och nyttoeffekt noga och prioritera projekt som många människor har nytta av.
Esbo har redan beviljats statsbidrag för den första delen av västmetron. För att olika städer ska behandlas jämlikt är det inte mer än rättvist att staten den här gången stöder spårprojekt i andra städer, anser Trafikförbundet.
– Spårjokern ska ersätta buss 550, för dess kapacitet räcker inte längre till. Bussen går med 5 minuters intervaller, men folk får ändå inte plats i rusningstid. I en snabbspårvagn ryms dubbelt så många människor och färden blir betydligt behagligare, säger trafikplanerare Markku Antinoja i Esbo.
– Med hjälp av spårvägen kan vi bygga centrum av Tammerfors tätare. Staden växer stadigt med ett par tusen invånare per år. Utan spårväg måste vi bygga nya bostadsområden utanför stadskärnan, säger projekt- chef Ville-Mikael Tuominen i Tammerfors.
– Vi vill utveckla Åbos centrum till ett bilfritt område. En modern spårväg höjer stadens image, stöder handeln i centrum och ökar invånarnas trivsel. Spårvägen är en ekonomiskt hållbar investering, säger trafikplanerare Juha Jokela vid Åbo stad.
– Vi vill inte bygga ut metron för att förkorta restiden från Esboviken till Helsingfors centrum. Med metron vill vi bygga en helt ny stadsstruktur. Vi vill effektivera markanvändningen och bygga nya bostäder och
”Alla fyra projektplanerna är bristfälliga, så inget projekt kan ändå påbörjas direkt.” MERJA KYLLöNEN trafikminister (VF)
kontorsbyggnader nära metrolinjen, säger Olavi Louko, teknisk direktör i Esbo.
Trafikförbundet vill inte prioritera de tre spårvägarna ovan jord, men säger ändå att Tammerfors pas- sar perfekt för kollektivtrafik. Alla viktiga institutioner i staden, som sjukhus, universitet, yrkeshögskola, bibliotek, ishall och bollplan, ligger längs det tänkta spårvägsnätet.
Förlängningen av metron blir fyra gånger dyrare än de andra spårvägsprojekten, om man jämför hur mycket statsstöd varje enskild resa skulle kräva. Det har Trafikförbundet räknat ut. Esbo ansöker om 240 miljoner euro för metrolinjen från Mattby till Stensvik, som planeras för 50 000 dagliga passagerare. De tre andra projekten ansöker om sammanlagt 210 miljoner euro och beräknas ha cirka 170 000 passagerare per dygn.
– Vi måste hitta nya lösningar för kollektivtrafiken, de två livligaste busslinjerna är överfulla. Utan statens stöd kan Åbo inte bygga spårvägen. Åbo och Tammerfors har blivit lovade 30 procent av kostnaderna, men vi hoppas att summan är närmare 50 procent, säger Minna Arve (Saml), stadsstyrelsens ordförande i Åbo.